Psaltaren 44

1 För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.

Para el director del coro. Un salmo (masquil) de los hijos de Coré. Dios, hemos escuchado con nuestros propios oídos, nuestros antepasados nos han dicho todo lo que tú hiciste en sus épocas, mucho tiempo atrás.

2 Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

Con tu poder quitaste del camino a las otras naciones, estableciste a nuestros antepasados en el lugar que les pertenecía; derrotaste a las naciones y enviaste a nuestros ancestros a ocupar la tierra que les habías prometido.

3 Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

No conquistaron la tierra con sus espadas; no fue a través de su fuerza que ganaron la victoria, fue por tu fuerza, tu poder, y tu compañía, porque los amabas.

4 Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.

Dios, tú eres mi rey. ¡Nos diste victorias en nombre de Jacob!

5 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

Solo a través de ti podemos ahuyentar a nuestros enemigos. Solo en tu nombre podemos derrotar a nuestros oponentes.

6 Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;

No confío en mi arco; no creo que mi espada vaya a salvarme.

7 nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.

Tú eres el único que nos salva de nuestros enemigos; acabas con aquellos que nos odian.

8 Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)

Dios, te alabamos gozosos todo el día y alabamos tu nombre. (Selah)

9 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.

Pero ahora nos has rechazado y has apartado tu gracia de nosotros; has abandonado a nuestros ejércitos.

10 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.

Nos has hecho correr huyendo de nuestros enemigos, y quienes nos odian se han llevado todo lo que han querido.

11 Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.

Nos has entregado como una oveja que va al sacrificio; nos has escatimado en frente de las otras naciones.

12 Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.

Has vendido a tu propio pueblo por el precio de nada, no haciendo ni una sola queja al momento de la venta.

13 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.

Te has burlado de nosotros en frente de nuestros prójimos, somos ridiculizados y burlados por todos los que están a nuestro alrededor.

14 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.

Nos has vuelto un chiste para las otras naciones; sacuden con fuerza sus manos ante nosotros.

15 Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,

Somos humillados el día entero; escondemos nuestras cabezas por la vergüenza,

16 när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.

por todos los insultos de las personas que se burlan de nosotros, porque nuestros enemigos vengativos están justo detrás de nosotros.

17 Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.

Todo esto nos ha pasado incluso aunque nunca te olvidamos; no hemos sido infieles a las promesas que nos has hecho.

18 Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,

No nos hemos alejado de ti, ni en pensamientos, ni en acciones.

19 så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.

Pero tú nos aplastaste, y nos convertiste en guarida de chacales. Nos has cubierto con la oscuridad de la muerte.

20 Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,

Si hemos olvidado el nombre de nuestro Dios, o hemos adorado a otros dioses,

21 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

¿No lo sabría Dios, siendo que él conoce los pensamientos de todos?

22 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.

Pero por tu culpa nos matan día y noche. Somos considerados solo como ovejas listas para el sacrificio.

23 Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.

¡Despiértate Señor! ¿Por qué estás durmiendo? ¡Levántate! ¡No nos des la espalda por siempre!

24 Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?

¿Por qué apartas tu vista de nosotros y no de tas cuenta de nuestra miseria y sufrimiento?

25 Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

Caemos arruinados al polvo, nuestros cuerpos caen de cara al mugre.

26 Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.

¡Levántate! ¡Ven y ayúdanos! ¡Sálvanos por la gracia de tu misericordioso amor!