< Psaltaren 44 >

1 För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
Dura buʼaa faarfattootaatiif. Maskiilii Ilmaan Qooraahi. Yaa Waaqi, waan ati bara durii, jabana isaanii keessa hojjette sana, abbootiin keenya nutti himaniiru; nuus gurra keenyaan dhageenyeerra.
2 Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
Ati harka keetiin saboota ariitee baafte; abbootii keenya immoo ni dhaabde; namoota ni balleessite; abbootii keenya garuu bilisa baafte.
3 Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
Harka kee mirgaatiin, irree keetii fi ifa fuula keetiitiin dhaalan malee isaan goraadee isaaniitiin lafa sana hin dhaalle; yookaan irreen isaanii moʼannoo isaaniif hin fidne; ati isaan jaallatteertaatii.
4 Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
Ati Mootii koo fi Waaqa koo kan Yaaqoobiif moʼicha ajajjuu dha.
5 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
Nu siin diinota keenya duubatti deebifna; maqaa keetiinis amajaajota keenya gad dhidhiinna.
6 Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
Ani iddaa koo hin amanadhu; goraadeen koos moʼannaa naa hin fidu;
7 nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
ati garuu diinota keenya jalaa nu oolchita; warra nu jibban immoo ni qaanessita.
8 Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
Nu yeroo hundumaa Waaqaan dhaadanna; maqaa kees bara baraan ni galateeffanna.
9 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
Amma garuu ati nu gatteerta; gadis nu deebifteerta; ati loltoota keenya wajjin hin baane.
10 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
Akka nu diinota keenya baqannu nu gooteerta; warri nu jibbanis nu saamaniiru.
11 Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
Ati akka hoolota qalamuuf qopheeffamanii nu gooteerta; ormoota keessas nu bittinneessiteerta.
12 Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
Saba kee gatii xinnaatti gurgurteerta; gurgurtaa isaanii irraas buʼaa hin arganne.
13 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
Ollaa keenya duratti nama kolfaa, warra naannoo keenyaa birattis waan qoosaatii fi nama tuffii nu gooteerta.
14 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
Ormoota keessatti waan mammaaksaa nu goote; namoonnis mataa nutti raasan.
15 Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
Salphinni koo guyyaa guutuu fuula koo dura jira; fuulli koos qaaniidhaan haguugameera.
16 när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
Kunis sababii dubbii warra na tuffataniitii fi warra na arrabsaniitiif, sababii diinaatii fi sababii nama haaloo baafatuutiif taʼe.
17 Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
Kun hundi nutti dhufeera; taʼus nu si hin daganne; yookaan kakuu kee keessatti amanamummaa hin dhabne.
18 Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
Garaan keenya dugda duubatti hin deebine; tarkaanfiin keenyas karaa kee irraa hin jalʼanne.
19 så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
Ati garuu iddoo waangoonni jiraatanitti nu caccabsite; dukkana hamaadhaan nu haguugde.
20 Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
Utuu nu maqaa Waaqa keenyaa irraanfannee, yookaan utuu harka keenya gara waaqa ormaatti balʼifannee jiraannee,
21 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
silaa Waaqni waan kana bira hin gaʼu turee? Inni icciitii garaa namaa beekaatii.
22 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
Nu siif jennee guyyaa guutuu ni ajjeefamna; akka hoolota qalamuuf jiraniittis lakkaaʼamneerra.
23 Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
Yaa Gooftaa dammaqi! Ati maaliif rafta? Kaʼi! Bara baraanis nu hin gatin.
24 Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
Ati maaliif fuula kee dhokfatta? Maaliifis dhiphinaa fi hacuucamuu keenya irraanfatta?
25 Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
Lubbuun keenya biyyootti dabalamteertii; garaan keenyas lafatti maxxaneera.
26 Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
Kaʼiitii nu gargaar; sababii jaalala kee kan hin geeddaramneetiifis nu furi.

< Psaltaren 44 >