Psaltaren 44

1 För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.

Maschil, [dato] al Capo de' Musici, de' figliuoli di Core O DIO, noi abbiamo udite colle nostre orecchie, I nostri padri ci hanno raccontate Le opere [che] tu operasti a' dì loro, A' dì antichi.

2 Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

Tu, [col]la tua mano, scacciasti le genti, e piantasti i nostri padri; Tu disertasti le nazioni, e propagginasti i [nostri padri].

3 Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

Perciocchè essi non conquistarono il paese colla loro spada, E il braccio loro non li salvò; Anzi la tua destra, e il tuo braccio, e la luce del tuo volto; Perciocchè tu li gradivi.

4 Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.

Tu, o Dio, [sei] lo stesso mio Re; Ordina le salvazioni di Giacobbe.

5 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

Per te noi cozzeremo i nostri nemici; Nel tuo Nome noi calpesteremo coloro che si levano contro a noi.

6 Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;

Perciocchè io non mi confido nel mio arco, E la mia spada non mi salverà.

7 nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.

Anzi tu ci salverai da' nostri nemici, E renderai confusi quelli che ci odiano.

8 Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)

Noi ci glorieremo tuttodì in Dio, E celebreremo il tuo Nome in perpetuo. (Sela)

9 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.

E pure tu ci hai scacciati, e ci hai svergognati; E non esci [più] co' nostri eserciti.

10 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.

Tu ci hai fatto voltar le spalle dinanzi al nemico; E quelli che ci odiano [ci] hanno predati.

11 Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.

Tu ci hai ridotti ad esser come pecore da mangiare; E ci hai dispersi fra le genti.

12 Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.

Tu hai venduto il tuo popolo senza danari, E non hai fatto alcuno avanzo de' lor prezzi.

13 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.

Tu ci hai posti [in] vituperio appresso i nostri vicini, [In] beffa, e [in] ischerno a [quelli che stanno] d'intorno a noi.

14 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.

Tu ci hai messi ad essere proverbiati fra le genti, Ed hai fatto che ci è scosso il capo contro fra i popoli.

15 Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,

Il mio vituperio [è] tuttodì davanti a me, E la vergogna della mia faccia mi ha coperto,

16 när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.

Per la voce del vituperatore e dell'oltraggiatore; Per cagione del nemico e del vendicatore.

17 Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.

Tutto questo ci è avvenuto, e non però ti abbiamo dimenticato, E non ci siam portati dislealmente contro al tuo patto.

18 Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,

Il cuor nostro non si è rivolto indietro, E i nostri passi [non] si sono sviati da' tuoi sentieri;

19 så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.

Quantunque tu ci abbi tritati, [e messi] in luogo di sciacalli; E ci abbi coperti d'ombra di morte.

20 Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,

Se noi avessimo dimenticato il Nome dell'Iddio nostro, Ed avessimo stese le mani ad alcun dio strano,

21 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

Iddio non ne farebbe egli inchiesta? Conciossiachè egli conosca i segreti del cuore.

22 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.

Anzi, per cagion tua siamo uccisi tuttodì, Siam reputati come pecore da macello.

23 Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.

Risvegliati; perchè dormi, Signore? Destati, non iscacciar[ci] in perpetuo.

24 Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?

Perchè nascondi la tua faccia? [Perchè] dimentichi la nostra afflizione e la nostra oppressione?

25 Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

Conciossiachè la nostra anima sia abbassata fin nella polvere, [E] il nostro ventre sia attaccato alla terra.

26 Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.

Levati [in] nostro aiuto, E riscuotici, per amor della tua benignità.