Psaltaren 44
1 För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
Aw Khawsa ka ming haa ing zahawh unyng; ka pakhqi ami hqing tloek awh ak kqym awh nang ing na sai peekkhqi ce kaimih a venawh kqawn hawh uhy.
2 Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
Na kut ing nang ngawh thlangphyn khqi thlak khqi pheng nawh ka pakhqi ce dyih sak hyk ti; thlangkhqi ce hqe nawh ka pakhqi ce kqeng sak hyk ti.
3 Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
Zawzi ing cekkhqi a qam ce am noeng unawh, ami bantha ingawm am noeng uhy; nang ak tang ben, nang a baan, ak vang nang a haai ing ni, kawtih cekkhqi ce nang ing lungna hyk ti.
4 Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
Nang taw ka sangpahrang ingkaw ka Khawsa na awm hyk ti, Jacob aham na noengnaak awi ak pekung na awm hyk ti.
5 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
Namah ak caming kaimih ing ka qaalkhqi huna nawn sak unyng; namah ang ming ing ka qaalkhqi ce leh unyng.
6 Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
Ka licung ve am ypna nyng saw, kak zawzi ingawm amni noeng sak hy;
7 nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
Cehlai, ka qaalkhqik khan awh noengnaak ce ni pe nawh, ka thunkhakhqi ce chah phyih sak hyk ti.
8 Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
Myngawi Khawsa awh oek qu kang nyng saw, nang ming ce kumqui dyna kyihcah kawng unyng.
9 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
Cehlai tuh taw ni qoek nawh ak kai dyt na ni ta hawh hyk ti; ka qaalkapkhqi ingawm am cet haih voel hyk ti.
10 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
Ka qaal a haiawh hu na ning thoeih sak nawh, ka thunkhakhqi ing ni him khqi pheng hy.
11 Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
Tuu amyihna daih aham ni hlah hyt tiksaw pilnam thlang venawh ni thek ni zak hyk ti.
12 Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
Nak thlangkhqi ce a phu ak zawi cana zawi hlai hyk ti, zawih phu awm am awm lawk a he hy.
13 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
Ka imcengkhqi am theet hly hqoeng na ni sai tiksaw, ka keng thlangkhqi a thekha qaihnaak ni phyih sak hyk ti.
14 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
Pilnam anglakawh thlang ak kqawn hly kqoeng na ni sai tiksaw; thlang ing a lu nik kqek sih hy.
15 Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
Na haiawh myngawi kang ming se nawh, ka haai ve chahnaak ing sing khoep hy,
16 när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
ak che na nik kqawn seet nawh, lu lawh aham ak caika qaalkhqi a dawngawh ni.
17 Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
Nang ce am nim hilh unyng saw na paipi awm a sawhqat na am sai thai unyng; vemyihkhqi boeih ve kaimih a venawh pha law hy.
18 Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
Kamik kawlungkhqi huna am thoeih nawh; kami khawkhqi awm na lam awhkawng am pleng hy.
19 så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
Cehlai kqawng uikhqi a hqip thek thyk aham nang ing ni nam qap nawh thannaak ing ni sing khoep hyk ti.
20 Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
Ka Khawsa ang ming ce hilh unawh qapchang khawsa a venawh kut kami phyl mantaw,
21 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
kawlung ak hyp zani ak simkung, Khawsa ing am hu kawm nu?
22 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
Cehlai, nang awh myngawi thihnaak hu unyng; him ham kawina ak awm tuu amyihna ning ngai uhy.
23 Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
Aw Bawipa, hqyng lah! Ikawtih, na ih hy voei? Kqoek qu lah! Kaimih ve kumqui dyna koeh ni hqek khqi.
24 Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
Ikawtih, na haai thuh nawh kaimih a kyinaak ingkaw khuikhanaak ve nam hilh hy voei?
25 Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
Dekvai awh nung tla unawh; dek awh kami pum ve bet qu qap hawh hy.
26 Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
Tho nawhtaw kaimih ve nik pyi khqi lah; amak dyt thai na lungnaak awh kaimih ve ni hul khqi lah.
