Psaltaren 41
1 För sångmästaren; en psalm av David. Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.
To the chief Musician, A Psalm of David. Blessed [is] he that considereth the poor: the LORD will deliver him in time of trouble.
2 HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!
The LORD will preserve him, and keep him alive; [and] he shall be blessed upon the earth: and thou wilt not deliver him unto the will of his enemies.
3 HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.
The LORD will strengthen him upon the bed of languishing: thou wilt make all his bed in his sickness.
4 Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.
I said, LORD, be merciful unto me: heal my soul; for I have sinned against thee.
5 Mina fiender tala vad ont är mot mig: "När skall han dö och hans namn förgås?"
Mine enemies speak evil of me, When shall he die, and his name perish?
6 Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.
And if he come to see [me], he speaketh vanity: his heart gathereth iniquity to itself; [when] he goeth abroad, he telleth [it].
7 De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.
All that hate me whisper together against me: against me do they devise my hurt.
8 "Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp."
An evil disease, [say they], cleaveth fast unto him: and [now] that he lieth he shall rise up no more.
9 Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.
Yea, mine own familiar friend, in whom I trusted, which did eat of my bread, hath lifted up [his] heel against me.
10 Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.
But thou, O LORD, be merciful unto me, and raise me up, that I may requite them.
11 Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.
By this I know that thou favourest me, because mine enemy doth not triumph over me.
12 Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. ----
And as for me, thou upholdest me in mine integrity, and settest me before thy face for ever.
13 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen. Andra boken
Blessed [be] the LORD God of Israel from everlasting, and to everlasting. Amen, and Amen.
