Psaltaren 41

1 För sångmästaren; en psalm av David. Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.

For the end, a Psalm of David. Blessed [is the man] who thinks, on the poor and needy: the Lord shall deliver him in an evil day.

2 HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!

May the Lord preserve him and keep him alive, and bless him on the earth, and not deliver him into the hands of his enemy.

3 HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.

May the Lord help him upon the bed of his pain; you have made all his bed in his sickness.

4 Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.

I said, O Lord, have mercy upon me; heal my soul; for I have sinned against you.

5 Mina fiender tala vad ont är mot mig: "När skall han dö och hans namn förgås?"

Mine enemies have spoken evil against me, [saying], When shall he die, and his name perish?

6 Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.

And if he came to see [me], his heart spoke vainly; he gathered iniquity to himself; he went forth and spoke in like manner.

7 De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.

All my enemies whispered against me; against me they devised my hurt.

8 "Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp."

They denounced a wicked word against me, [saying], Now that he lies, shall he not rise up again?

9 Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.

For even the man of my peace, in whom I trusted, who ate my bread, lifted up [his] heel against me.

10 Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.

But you, O Lord, have compassion upon me, and raise me up, and I shall requite them.

11 Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.

By this I know that you have delighted in me, because mine enemy shall not rejoice over me.

12 Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. ----

But you did help me because of [mine] innocence, and have established me before you for ever.

13 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen. Andra boken

Blessed [be] the Lord God of Israel from everlasting, and to everlasting. So be it, so be it.