Psaltaren 39

1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Jag sade: "Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon."

[Psalm lal David] Nga fahk, “Nga fah karinganang ma nga oru Ac tia lela tuh louk in aktafongyeyula; Nga fah tia fahk kutena ma Ke pacl mwet koluk elos muta apkuran.”

2 Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

Nga mislana, ac tia fahk kutena kas, Finne ke ma wo, nga tia pac kaskas. Tusruktu keok luk yokyokelik,

3 Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.

Ac fosrnga uh kutangyula. Ke nga srike in nunku ma inge, na upala fohs luk, Pwanang nga tia ku in misla in siyuk,

4 HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

“LEUM GOD, nga ac moul putaka? Nga ac misa ngac? Fahk nu sik lah moul luk uh ac safla ngac.”

5 Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. (Sela)

Kom orala moul luk arulana fototo! Lusen moul luk ye motom oana ma wangin. Pwayena lah lusen moul lun mwet se oana momong na fototo se.

6 Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.

El sarla oana lul se. Ma nukewa el oru wangin sripa; El akpusye mwe kasrup lal, ac tia etu lah su ac mau eis.

7 Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.

O Leum, mea nga ku in finsrak nu kac? Nga filiya finsrak luk in kom.

8 Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.

Moliyula liki ma koluk luk nukewa, Ac nikmet lela tuh mwet lalfon in aksruksrukyeyu.

9 Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.

Nga ac mutana misla; nga ac fah tiana fahk sie kas, Mweyen kom pa oru nga keok ouinge uh.

10 Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.

Nikmet sifil akkeokyeyu, Tuh nga apkuran in misa ke sringsring lom!

11 Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. (Sela)

Kom sang kas in kai nu sin sie mwet ke sripen ma koluk lal, Na, oana sie watil, kom kunausla ma el lungse yohk. Aok, moul lun mwet uh oana momong na fototo se.

12 Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.

O LEUM GOD, lohng pre luk, Porongo tung luk; Ase kasru lom nu sik ke pacl nga tung. Nga oana sie mwetsac su mutwata yurum ke kitin pacl na, Oana mwet matu nukewa luk somla ah.

13 Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.

Fahla likiyu, nga in mau ku in engan kutu srisrik Meet liki nga som ac wanginla.