Psaltaren 38

1 En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.

Salmo de David. Para recuerdo. Yahvé, no me arguyas en tu ira, ni me castigues en tu furor.

2 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.

Mira que tengo clavadas tus flechas, y tu mano ha caído sobre mí.

3 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.

A causa de tu indignación no hay en mi carne parte sana, ni un hueso tengo intacto, por culpa de mi pecado.

4 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.

Es que mis iniquidades pasan sobre mi cabeza, me aplasta el peso de su carga.

5 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.

Mis llagas hieden y supuran, por culpa de mi insensatez.

6 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.

Inclinado, encorvado hasta el extremo, en mi tristeza ando todo el día sin rumbo;

7 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.

mis entrañas se abrasan de dolor, no queda nada sano en mi cuerpo.

8 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

Languidezco abrumado; los gemidos de mi corazón me hacen rugir.

9 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.

Señor, a tu vista están todos mis suspiros, y mis gemidos no se te ocultan.

10 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.

Palpita fuertemente mi corazón; las fuerzas me abandonan, y aún me falta la luz de mis ojos.

11 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

Mis amigos y compañeros se han apartado de mis llagas, y mis allegados se mantienen, a distancia.

12 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.

Me tienden lazos los que atentan contra mi vida; los que buscan mi perdición hablan de amenazas y forman todo el día designios aviesos.

13 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;

Yo entretanto, como sordo, no escucho; y soy como mudo que no abre sus labios.

14 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.

Me he hecho semejante a un hombre que no oye y que no tiene respuesta en su boca;

15 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.

porque confío en Ti, oh Yahvé, Tú responderás, Señor Dios mío.

16 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.

Yo he dicho en efecto: “No se alegren a costa mía, y no se ensoberbezcan contra mí al vacilar mi pie.”

17 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;

Pues me encuentro a punto de caer, y tengo siempre delante mi flaqueza,

18 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.

dado que confieso mi culpa y estoy lleno de turbación por mi delito;

19 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,

en tanto que son poderosos los que injustamente me hacen guerra, y muchos los que me odian sin causa.

20 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

Y los que devuelven mal por bien me hostilizan, porque me empeño en lo bueno.

21 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.

No me abandones, oh Yahvé; Dios mío, no quieras estar lejos de mí.

22 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.

Apresúrate a socorrerme, Yahvé, salvación mía.