Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
A Senhor, não me repreendas na tua ira, nem me castigues em teu furor.
2 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
Porque as tuas flechas se cravaram em mim, e a tua mão sobre mim desceu.
3 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
Não há coisa sã na minha carne, por causa da tua colera; nem há paz em meus ossos, por causa do meu pecado.
4 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
Pois já as minhas iniquidades sobrepassam a minha cabeça: como carga pesada são de mais para as minhas forças.
5 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
As minhas chagas cheiram mal e estão corruptas, por causa da minha loucura.
6 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
Estou encurvado, estou muito abatido, ando lamentando todo o dia.
7 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
Porque as minhas ilhargas estão cheias de ardor, e não há coisa sã na minha carne.
8 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
Estou fraco e mui quebrantado; tenho rugido pela inquietação do meu coração.
9 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
Senhor, diante de ti está todo o meu desejo, e o meu gemido não te é oculto.
10 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
O meu coração dá voltas, a minha força me falta; enquanto à luz dos meus olhos, ela me deixou.
11 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
Os meus amigos e os meus propinquos estão ao longe da minha chaga; e os meus parentes se põem em distância.
12 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Também os que buscam a minha vida me armam laços, e os que procuram o meu mal falam coisas que danificam, e imaginam astúcias todo o dia.
13 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
Mas eu, como surdo, não ouvia, e era como mudo que não abre a boca.
14 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
Assim eu sou como homem que não ouve, e em cuja boca não há reprovação.
15 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
Porque em ti, Senhor, espero; tu, Senhor meu Deus, me ouvirás.
16 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
Porque dizia eu: Ouve-me, para que se não alegrem de mim: quando escorrega o meu pé, eles se engrandecem contra mim.
17 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
Porque estou prestes a coxear; a minha dor está constantemente perante mim.
18 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Porque eu declararei a minha iniquidade; afligir-me-ei por causa do meu pecado.
19 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Mas os meus inimigos estão vivos e são fortes, e os que sem causa me odeiam se engrandecem.
20 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Os que dão mal pelo bem são meus adversários, porquanto eu sigo o que é bom.
21 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
Não me desampares, Senhor, meu Deus, não te alongues de mim.
22 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Apressa-te em meu auxílio, Senhor, minha salvação.
