Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
記念のためにうたったダビデの歌 主よ、あなたの憤りをもってわたしを責めず、激しい怒りをもってわたしを懲らさないでください。
2 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
あなたの矢がわたしに突き刺さり、あなたの手がわたしの上にくだりました。
3 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
あなたの怒りによって、わたしの肉には全きところなく、わたしの罪によって、わたしの骨には健やかなところはありません。
4 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
わたしの不義はわたしの頭を越え、重荷のように重くて負うことができません。
5 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
わたしの愚かによって、わたしの傷は悪臭を放ち、腐れただれました。
6 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
わたしは折れかがんで、いたくうなだれ、ひねもす悲しんで歩くのです。
7 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
わたしの腰はことごとく焼け、わたしの肉には全きところがありません。
8 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
わたしは衰えはて、いたく打ちひしがれ、わたしの心の激しい騒ぎによってうめき叫びます。
9 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
主よ、わたしのすべての願いはあなたに知られ、わたしの嘆きはあなたに隠れることはありません。
10 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
わたしの胸は激しく打ち、わたしの力は衰え、わたしの目の光もまた、わたしを離れ去りました。
11 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
わが友、わがともがらはわたしの災を見て離れて立ち、わが親族もまた遠く離れて立っています。
12 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
わたしのいのちを求める者はわなを設け、わたしをそこなおうとする者は滅ぼすことを語り、ひねもす欺くことをはかるのです。
13 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
しかしわたしは耳しいのように聞かず、おしのように口を開きません。
14 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
まことに、わたしは聞かない人のごとく、議論を口にしない人のようです。
15 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
しかし、主よ、わたしはあなたを待ち望みます。わが神、主よ、あなたこそわたしに答えられるのです。
16 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
わたしは祈ります、「わが足のすべるとき、わたしにむかって高ぶる彼らにわたしのことによって喜ぶことをゆるさないでください」と。
17 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
わたしは倒れるばかりになり、わたしの苦しみは常にわたしと共にあります。
18 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
わたしは、みずから不義を言いあらわし、わが罪のために悲しみます。
19 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
ゆえなく、わたしに敵する者は強く、偽ってわたしを憎む者は多いのです。
20 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
悪をもって善に報いる者は、わたしがよい事に従うがゆえに、わがあだとなります。
21 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
主よ、わたしを捨てないでください。わが神よ、わたしに遠ざからないでください。
22 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
主、わが救よ、すみやかにわたしをお助けください。
