Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
[A Psalm by David, for a memorial.] LORD, do not rebuke me in your wrath, neither chasten me in your hot displeasure.
2 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
For your arrows have pierced me, your hand presses hard on me.
3 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
There is no soundness in my flesh because of your indignation, neither is there any health in my bones because of my sin.
4 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
For my iniquities have gone over my head. As a heavy burden, they are too heavy for me.
5 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
My wounds are loathsome and corrupt, because of my foolishness.
6 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
I am pained and bowed down greatly. I go mourning all day long.
7 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
For my waist is filled with burning. There is no soundness in my flesh.
8 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
I am faint and severely bruised. I have groaned by reason of the anguish of my heart.
9 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
Lord, all my desire is before you. My groaning is not hidden from you.
10 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
My heart throbs. My strength fails me. As for the light of my eyes, it has also left me.
11 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
My loved ones and my friends keep their distance because of my affliction. My kinsmen stand far away.
12 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
They also who seek after my life lay snares. Those who seek my hurt speak mischievous things, and meditate deceits all day long.
13 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
But I, as a deaf man, do not hear. I am as a mute man who doesn't open his mouth.
14 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
Yes, I am as a man who doesn't hear, in whose mouth are no reproofs.
15 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
For in you, LORD, do I hope. You will answer, LORD my God.
16 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
For I said, "Do not let them gloat over me, or exalt themselves over me when my foot slips."
17 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
For I am ready to fall. My pain is continually before me.
18 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Yes, I confess my iniquity. I am anxious because of my sin.
19 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
But my enemies, for no reason, are many. Those who hate me wrongfully are numerous.
20 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
They who also render evil for good are adversaries to me, because I follow what is good.
21 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
Do not forsake me, LORD. My God, do not be far from me.
22 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Hurry to help me, LORD, my salvation.
