Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
A Psalm of David, for remembrance. O LORD, do not rebuke me in Your anger or discipline me in Your wrath.
2 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
For Your arrows have pierced me deeply, and Your hand has pressed down on me.
3 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
There is no soundness in my body because of Your anger; there is no rest in my bones because of my sin.
4 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
For my iniquities have overwhelmed me; they are a burden too heavy to bear.
5 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
My wounds are foul and festering because of my sinful folly.
6 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
I am bent and brought low; all day long I go about mourning.
7 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
For my loins are full of burning pain, and no soundness remains in my body.
8 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
I am numb and badly crushed; I groan in anguish of heart.
9 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
O Lord, my every desire is before You; my groaning is not hidden from You.
10 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
My heart pounds, my strength fails, and even the light of my eyes has faded.
11 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
My beloved and friends shun my disease, and my kinsmen stand at a distance.
12 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Those who seek my life lay snares; those who wish me harm speak destruction, plotting deceit all day long.
13 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
But like a deaf man, I do not hear; and like a mute man, I do not open my mouth.
14 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
I am like a man who cannot hear, whose mouth offers no reply.
15 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
I wait for You, O LORD; You will answer, O Lord my God.
16 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
For I said, “Let them not gloat over me— those who taunt me when my foot slips.”
17 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
For I am ready to fall, and my pain is ever with me.
18 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Yes, I confess my iniquity; I am troubled by my sin.
19 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Many are my enemies without cause, and many hate me without reason.
20 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Those who repay my good with evil attack me for pursuing the good.
21 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
Do not forsake me, O LORD; be not far from me, O my God.
22 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Come quickly to help me, O Lord my Savior.
