Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
Kathutkung: Devit Oe BAWIPA lungphuen laihoi na yue hanh lah a. Puenghoi lungkhuek laihoi hai na yue hanh.
2 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
Na tahroe ni kai hah na thut dawkvah, na kut ni hoe na nam sin.
3 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
Na lungphuennae kecu dawk, ka takthai dawk damnae awm hoeh. Ka yonnae kecu dawk ka hru damnae awm hoeh.
4 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
Ka payonnae ni ka lû a ramuk dawkvah, ka phu thai hoeh e hno patetlah doeh ao.
5 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
Ka pathunae kecu dawk, ka hmâ dukhnai teh, a hmui a tho toe.
6 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
Patawnae khang hoi ka kâkalawng teh, kanîruirui lungmathoe hoi ka cingou.
7 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
Bangkongtetpawiteh, ka laheibawnaw a kâan poung dawkvah, ka takthai dawk damnae roeroe awm hoeh.
8 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
Ka tâwn poung teh ka lung a rek dawkvah, ka lung a kâraphei teh ka cingou.
9 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
BAWIPA, ka ngainae pueng teh na hmalah ao. Ka cingounae hai koung na panue.
10 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
Ka lung a duem teh tha ka tawn hoeh toe. Ka mit angnae hai takuettakuet a mawm toe.
11 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
Ka patawnae dawk ka pahren e naw hoi huikonaw ni, na hnai ngai awh hoeh toe. Ka imthungnaw ni hai na roun awh toe.
12 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Ka hringnae la han kakâcainaw nihai, kai hanlah karap a patûng awh.
13 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
Hatei, kai teh, hnâpang patetlah ka thai hoeh, lawka patetlah doeh ka o.
14 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
Hottelah, ka thai hoeh e patetlah ka o teh, ka pato thai hoeh e patetlah ka o.
15 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
Oe BAWIPA, nang dawk ngaihawinae ka tawn dawkvah, Oe BAWIPA, ka Cathut, na thai pouh haw.
16 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
Na thai pouh haw, hoehpawiteh, kai dawk a konawm awh vaiteh, ka khok a thawn toteh, kai taranlahoi kâoup awh payon vaih ka ti.
17 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
Kai teh rawp hane coungkacoe ka o dawkvah, ka lungmathoenae teh pou ka pouk.
18 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Ka yonnae ni ka lung a puen sak dawkvah, peng ka pâpho ngala toe.
19 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Hatei, ka tarannaw teh, a tak a dam awh, a thao awh. A khuekhaw awm laipalah na kahmuhmanaw teh, apap awh.
20 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Hawinae hah yonnae hoi kapathonaw hai, hawinae ka tarawi kecu ka taran lah ao awh.
21 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
Oe BAWIPA, na cettakhai hanh. Oe ka Cathut, na hlat takhai hanh.
22 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Oe rungngangnae BAWIPA, karanglah na kabawm haw.
