Psaltaren 35

1 Av David. Gå till rätta, HERRE, med dem som gå till rätta med mig; strid mot dem som strida mot mig.

Ra Anumzamoka nagri'ma mago zamarimpama hunontaza vahera mago krimpa hunozmantenka, ha'ma renantaza vahera ha'rezmanto.

2 Fatta sköld och skärm, och stå upp till min hjälp;

Ha' kukenaka'a nehunka, hankoka'a erinka enka eme naza huo.

3 drag fram spjutet, och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: "Jag är din frälsning."

Navaririzama neaza vahera keveka'ane, karugru keveka'ane erisga hunka nezmahegena, kagu'vazigahue hunkama nehana nanekeka'agura antahineno.

4 Må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.

Nahenaku'ma nenavaririza vahe'mokizmia zamatrege'za zamagazegu hiho. Nazeri haviza hunaku'ma antahintahima nehaza vahera zamazeri haviza huge'za zamagazegu hiho.

5 Må de bliva såsom agnar för vinden, och HERRENS ängel drive dem bort.

Ra Anumzamoka witi hona'ama hiaza hunka huharafu huzmatrege'za zahomo'ma hiaza hu'za Kagri ankero vahe'mo'za zamaretufe zamatreno.

6 Deras väg blive mörk och slipprig, och HERRENS ängel drive dem bort.

Kama vanaza kana eri hanintiri nehunka, eri krarintege'za Ra Anumzamoka ankeromo'a zamarotago huno vino.

7 Ty utan sak hava de försåtligen tillrett sin nätgrop för mig, utan sak hava de grävt en grav för mitt liv.

Nagra zamagrira zamazeri havizana osu'noanagi, zamagra karifu anaginte nante'naze. Nagra mago zana osu'noanagi zamagra nagri nazerinaku keri kafinte'naze.

8 Fördärv komme över den mannen oförtänkt, det nät han har utlagt må fånga honom; ja, till sitt fördärv falle han själv däri.

E'ina hu'negu atregeno zamazeri havizama huzamo'a antri hanazaza huno zamavatera ne-ena, nagri'ma nazerisie hu'zama anaginte'naza krifumo'a zamazerino. Nagri kerima kafinte'nazafi, zamagra'a tamiho.

9 Men min själ skall fröjda sig i HERREN och vara glad över hans frälsning.

E'ina'ma hanage'na Ra Anumzamokagura tusi musenkase nehu'na, kagi'a erisaga hugahue, na'ankure Kagra naguranevazine.

10 Alla ben i min kropp skola säga: "HERRE, vem är dig lik, du som räddar den betryckte från den som är honom för stark, den betryckte och fattige ifrån den som plundrar honom?"

Ra Anumzamoka ana maka nagu'areti hu'na kagia erisga hugahue. Ra Anumzamoka magore huno Kagrikna anumzana omani'ne. Hagi zamagra'ama zamaza huga osu vahe'mofo zantamine, zmunte omne vahe'mofo zantaminema musufama neseza zamazeri havizama nehazana iza zamaza hugahie.

11 Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet.

Kezmifinti'ma vahe'ma zamazeri havizama hu vahe'mo'za, havige hu'za keaga hunenantaze. Nagra osu'noa hazenkegura kagra hazenke hu'nane hu'za havigea hunenantaze.

12 De löna mig med ont för gott; övergiven är min själ.

Knare navu'nava'ma huzmantoa zantera, havi zamavuzmava zanu nona hunentaze. E'ina'ma haza zamo higeno, nagu'amo'a tusi kna nehie.

13 Jag åter bar sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud;

Hianagi krima erizage'na nasunku hunezmante'na, atafa kukena hu'na manine'na kavera a'o hu'na ana nagamofona zamazama hananegura nunamuna hunezmantoanagi, ana nunamuni'arera nona nosane.

14 såsom gällde det min vän, min broder, så skickade jag mig; lik den som sörjer sin moder gick jag sorgklädd och lutande.

Nagra nagaku'ma hiaza hu'na zavira atenezmante'na, nenreranku'ma hiaza hu'na nasunkura hu'na zavira atenezmantoe.

15 Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll.

Hianagi nagrama tanafa'ma hu'na mase'zama huge'za, muse nehu'za eme naregagi'naze. Hagi antahina ke'na osu'noa vahe'mo'za hara eme renenante'za huhaviza hunante vava nehaze.

16 Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.

Kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'zama nehazaza hu'za zamagra kiza zokagoke hunenante'za zamavera aninkreki hu'naze.

17 Herre, huru länge skall du se härpå? Ryck min själ undan det fördärv de bereda, och mitt liv undan lejonen.

Ra Anumzamoka hago zazate mago zana huonante natranke'za amanara hu'za neaze. Hanki hankavematiza ha'ma hunentazana naguvazio. Laionimo'ma hiaza hu'za nahe'zama nehaza vahepintira nagu'vazio.

18 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, och bland mycket folk skall jag lova dig.

Ana'ma hananke'na rama'a mono kevuma atruma hanafina kagia ahentesga nehu'na, susu hunegante'na tusi'a vahekrerfama atruma hanafina nagra zagamera hu'na kagia erisga hugahue.

19 Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.

Hagi atregeno ha' vahe'nimo'za nagri'ma nazeri havizama nehaza zankura musena osiho. Ana nehunka zamatrege'za zamavaresrama hunenante'za amnezampima knama nenamiza vahe'mo'za rezavumira nehu'za nagi'zana oreho.

20 Ty det är icke frid som de tala; nej, svekets ord tänka de ut mot de stilla i landet.

Zamagra zamarimpa fruma hu'za vahe'enema manisaza zankura keaga nosazanki, knare hu'zama zamagra'a erizante'ma vanoma nehaza vahe'ma zamahesaza keaga retro nehaze.

21 De spärra upp munnen mot mig; de säga: "Rätt så, rätt så, nu se vi det med egna ögon!"

Zamagra zamagira reaka hu'za amanage hu'za havigea hunentaze, kagriku'ma tavuma anteta haketa vanoma nehunazana, meni tagri tavumo'a kageno eri fore hie.

22 Du, HERRE, ser det; tig icke. Herre, var icke långt ifrån mig.

Ra Anumzamoka kagra ama ana zana kenka antahinka hu'nananki, kea osura omanio. Ra Anumzanimoka Kagra natrenka afetera akohenka uomanio.

23 Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt, för att utföra min sak, du min Gud och Herre.

Ra Anumzanimoka otio! Otinka nahorakenka hara huo. Kagra Ra Anumzana nagri Anumza mani'nananki nagri kaziga antenka naguravazio.

24 Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet, HERRE, min Gud, och låt dem icke få glädja sig över mig.

Ra Anumzana nagri Anumzamoka nagra mago hazenkea osu'noanki, huama hunka zamasmio, na'ankure kagra fatgo hunka refko nehana ne' mani'nane. Hagi zamatrege'za hazenkefima unefrenuge'za ha' vahe'nimo'za nagi'zana oreho.

25 Låt dem icke säga i sina hjärtan: "Rätt så, det gick såsom vi ville!" Låt dem icke säga: "Vi hava fördärvat honom."

Zamatrege'za zamagu'afina hu'za agrikuma nehuna nera hago azeri haviza hu'ne hu'za osiho.

26 Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig.

Hazenkefima mani'noge'zama musema nehu'za nagizama neraza vahera zamazeri haviza huge'za zamagazegu hiho. Zamavufga rama nehaza vahera zamazeri haviza huge'za, zamagazegu nehu'za zamagi omne vahe maniho.

27 Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: "Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!"

Hianagi nagri'ma nahomanekaza vahera museza ante vitezmantege'za muse nehuza amanage hiho, Ra Anumzana agra marerisa Anumza mani'neankino eri'za vahe'amofona muse hunenteno asomura hunteno arimpa frua nemie hu'za hiho.

28 Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov.

Ana'ma hananke'na fatgo kavukvazana huama nehu'na, maka kna zagamera hu'na kagi'a ahentesga hugahue.