< Psaltaren 35 >

1 Av David. Gå till rätta, HERRE, med dem som gå till rätta med mig; strid mot dem som strida mot mig.
Aw Bawipa, kai anik eek thlangkhqi ce nang ing mele sih nawhtaw; kai anik tukkhqi ce nang ing tuk lah.
2 Fatta sköld och skärm, och stå upp till min hjälp;
Phura ingkaw kqang dahnaak ce lo lah; tho nawh kai bawm aham law lah.
3 drag fram spjutet, och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: "Jag är din frälsning."
Kai anik hquutkhqi haiawh cai thlek pek khqi nawh mam khqi khoep lah, Ka hqingnaak venawh, “Kai taw nang a hulnaak ni,” tina lah.
4 Må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.
Ka hqingnaak hqe aham ak suikhqi ce amik kaw boet seitaw chah phyi u seh; kai plawci sak aham amik za qukhqi ce kqih doe ing huna voei tlaih u seh.
5 Må de bliva såsom agnar för vinden, och HERRENS ängel drive dem bort.
Zilh ing a zawn canghi amyihna awm u seitaw, Bawipa a khan ceityih khqi ing cekkhqi ce ak chang na hquut u seh;
6 Deras väg blive mörk och slipprig, och HERRENS ängel drive dem bort.
A cehnaak lam ce hyp pe seitaw hal pe seh, Bawipa ak khan ceityihkhqi ing cekkhqi ce hquut seh.
7 Ty utan sak hava de försåtligen tillrett sin nätgrop för mig, utan sak hava de grävt en grav för mitt liv.
Ikaw am mai awh kang awhnaak aham lawk zan unawh kai aham lawk-kqawng co law uhy,
8 Fördärv komme över den mannen oförtänkt, det nät han har utlagt må fånga honom; ja, till sitt fördärv falle han själv däri.
poek kaana cekkhqik khan awh seetnaak ing pha tawk qat seh a mimah ing ami zan lawk awh a mimah awk nawn u seh, a seetnaak aham a mimah a lawk-kqawng awh tla nawn u seh.
9 Men min själ skall fröjda sig i HERREN och vara glad över hans frälsning.
Cawh Bawipa awh ka hqingnaak zeel kawmsaw a hulnaak awh ce kak kaw zeel kaw.
10 Alla ben i min kropp skola säga: "HERRE, vem är dig lik, du som räddar den betryckte från den som är honom för stark, den betryckte och fattige ifrån den som plundrar honom?"
Cawh kang coengnaak boeih boeih ing, “Bawipa, nang amyihna u nu ak awm bai? Tha ak awm soeihkhqi anglakawhkawng khawdengkhqi ce nang ing hul hyk ti, a mingmih ak mukkung a kut khui awhkawng khawdengkhqi ingkaw thlang ak voethlauhkhqi ce hul hyk ti,” tinawh kqawn kaw.
11 Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet.
Qeennaak amak ta dyihthing qawlkhqi haina thoeih unawh; am ka sim ik-oeihkhqi ing ni deng uhy.
12 De löna mig med ont för gott; övergiven är min själ.
Ik-oeih leek ce ik-oeih che ing ni thung unawh ka hqingnaak ve a sungnaak aham cehta uhy.
13 Jag åter bar sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud;
Cehlai, cekkhqi ami tlawh awhtaw, kai ingtaw tlamhi byng nawh buh zehnaak ing chung na awm nyng. Kak cykcahnaak hlat na ama awm awh ce,
14 såsom gällde det min vän, min broder, så skickade jag mig; lik den som sörjer sin moder gick jag sorgklädd och lutande.
ka pyi ingkaw ka koeina amih koep na kqah sih nyng. Ka nu ak thi amyihna kawseet aih awh koep nawh kqap nyng.
15 Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll.
Cehlai kangbah awhtaw, cekkhqi ce zeel unawh cun uhy, am ka simkhqi ing ni sawi loet uhy.
16 Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.
Khawsa kawna amak hu thlang qaihna amik kqawn amyihna, ami ha ni tah sih uhy.
17 Herre, huru länge skall du se härpå? Ryck min själ undan det fördärv de bereda, och mitt liv undan lejonen.
Aw Bawipa, ityk dy nu nani toek hly hqoeng? Ka hqingnaak hqe aham ak caikhqi kut khui awhkawng ni hul lah, a phuk tlo soeih ka hqingnaak ve samthyynkhqi kut khui awhkawng ni hul lah.
18 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, och bland mycket folk skall jag lova dig.
Thlangkqeng ang cunnaak awh nang ce ni ym kawng nyng saw; thlangkqeng khawzah anglakawh nang ce ni zoeksang kawng.
19 Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.
Kaw am mai awh ka qaalkhqi ing kawqep doena koeh ni toek u seh; ikaw am mai awh kai anik sawhnaakkhqi ing mik koeh ni hqip sih u seh.
20 Ty det är icke frid som de tala; nej, svekets ord tänka de ut mot de stilla i landet.
Cekkhqi ing qoepnaak awi kqawn kaana, qam khuiawh a ding a syk na ak awmkhqi ce thainaak aham qaai puk uhy.
21 De spärra upp munnen mot mig; de säga: "Rätt så, rätt så, nu se vi det med egna ögon!"
Ni aang sih unawh, “A ha! A ha! Ni mik qoe ing ni hu hawh saw ve,” ni tina uhy.
22 Du, HERRE, ser det; tig icke. Herre, var icke långt ifrån mig.
Bawipa vekkhqi ve na huh hawh dawngawh; koeh ni awm taak poek poek lah. Bawipa ak hla na koeh ni awmtaak lah.
23 Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt, för att utföra min sak, du min Gud och Herre.
Kai hul aham hqyng nawhtaw, dyi lah! Ka Khawsa ingkaw Bawipa, kang zyng na cekkhqi mi noek qu lah uh.
24 Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet, HERRE, min Gud, och låt dem icke få glädja sig över mig.
Aw Bawipa ka Khawsa, na dyngnaak ak caming awi tlyk law lah; cekkhqi mi koeh ni kqep sih seh.
25 Låt dem icke säga i sina hjärtan: "Rätt så, det gick såsom vi ville!" Låt dem icke säga: "Vi hava fördärvat honom."
Cekkhqi ce, ce pai seh, vemyihna maw ni ngaih qoe pai,” ce am awhtaw, “Amah taw nik daih koe noek,” tinawh koeh poek sak.
26 Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig.
Kak kawseetnaak awh kaw anik qep sihkhqi ce chah phyi u seitaw ngaih kyinaak hu u seh; kak khan awh ak zoeksang qu plakkhqi ce chahnaak ingkaw ngaih kyinaak ing sing khoep seh nyng.
27 Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: "Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!"
Ka dyngnaak awh ak zeel thlangkhqi taw awmhly doena khy useh; cekkhqi ing, “A tyihzawih a ik-oeih leek ak ym, Bawipa taw zoeksang na awm seh,” ti phat u seh nyng.
28 Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov.
Kam lai ing nang a dyngnaak awi kqawn kawmsaw hypoet pyr awh na kyihcahnaak awi kqawn kaw.

< Psaltaren 35 >