Psaltaren 34

1 Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg. Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.

Andriañeko an-tsà an-tsà t’Iehovà, am-bavako ao nainai’e ty fandrengeañ’ aze.

2 Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.

Mirenge am’ Iehovà ty troko; ie ho janjiñe’ o tretram-poo le hifalea’e.

3 Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.

Antao hañonjoñe Iehovà, hitrao-pibango i Tahina’ey.

4 Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.

Nitsoeheko t’Iehovà, le tinoi’e, fonga nafaha’e amako ty fangebahebako.

5 De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.

Niandra ama’e iereo le niloeloe, tsy ho kolopofen-kameñarañe ka ty tarehe’ iareo.

6 Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.

Nitoreo ty rarake, naho nijanjiñ’ aze t’Iehovà, vaho rinomba’e amo hasotria’e iabio.

7 HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.

Mitobe mañohoke o mpañeveñe ama’eo ty anjeli’ Iehovà, vaho haha’e.

8 Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.

Tsopeho vaho mahaisaha te soa t’Iehovà; fale t’indaty mitsolok’ ama’e!

9 Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.

Mañeveña am’ Iehovà, ry navahe’eo! amy te tampe-draha irieñe ze mañeveñ’ ama’e.

10 Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.

Mete mililitse vaho mifeake ty kerè o liona tora’eo; fe tsy ho po-kasoa o mitsoek’ Iehovào.

11 Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.

Mb’etoa, ry anake, tsendreño; hatoroko anahareo ty fañeveñañe am’ Iehovà.

12 Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?

Ia t’indaty misalala ho veloñe, naho mpitea andro, hahaisaha’e ty hasoa?

13 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.

Afofio ami’ty raty ty famele’o, naho o soñi’oo tsy hivolam-pìtake.

14 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.

Iholiaro ty raty, le anò ty soa; mitsoeha filongoañe—le heaño.

15 HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.

Miatreke o vantañeo ty fihaino’ Iehovà, naho o fitoreo’eo o ravembia’eo.

16 Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.

Atreatrè’ Iehovà an-daharañe o mpanao ratio; aitoa’e an-tane atoy ty fitiahiañe iareo.

17 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.

Mikaike, le mijanjiñe t’Iehovà, ie haha’e amo hasotriañe iabio.

18 HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.

Marine’ ty mikoretse añ’arofo t’Iehovà, vaho rombahe’e o demok’ an-trok’aoo.

19 Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.

Maro ty mañembetse o vañoñeo, fe avotso’ Iehovà ama’e iaby.

20 Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.

Ambena’e iaby o taola’eo, leo raike tsy rifotse.

21 Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.

Havetra’ ty haratiañe ty lo-tsereke, vaho hafàtse ze malaiñe o vantañeo.

22 Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.

Jebañe’ Iehovà ty fiai’ o mpitoro’eo, leo raik’ amo mitsolok’ ama’eo tsy hafàtse.