Psaltaren 34
1 Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg. Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.
“By David, when he disguised his reason before Abimelech, who drove him away, and he departed.” I will bless the Lord at all times: continually shall his praise be in my mouth.
2 Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.
My soul shall make her boast in the Lord: the humble shall hear it, and be rejoiced.
3 Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.
Oh magnify the Lord with me, and let us exalt his name together.
4 Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.
I sought the Lord, and he answered me, and from all that I dreaded did he deliver me.
5 De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.
They [who] looked unto him, were indeed enlightened, and their faces were not put to the blush.
6 Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.
This poor man cried, and the Lord heard him, and out of all his distresses did he save him.
7 HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.
The angel of the Lord encampeth round about those who fear him, and delivereth them.
8 Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.
Experience and see that the Lord is good: happy is the man that trusteth in him.
9 Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.
Oh fear the Lord, ye his saints: for there is no want to those who fear him.
10 Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.
The young lions do lack, and suffer hunger; but those who seek the Lord shall not want any good.
11 Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.
Come, ye children, hearken unto me: the fear of the Lord will I teach you.
12 Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?
Who is the man that desireth life, loveth [many] days, that he may see happiness?
13 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.
Guard thy tongue from evil, and thy lips from speaking deceit.
14 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
Depart from evil, and do good; seek peace, and pursue it.
15 HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
The eyes of the Lord are directed unto the righteous, and his ears unto their cry.
16 Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.
[But] the anger of the Lord is against those that do evil, to cut off from the earth their remembrance.
17 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
Those cry, and the Lord heareth, and from all their distresses he delivereth them.
18 HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.
The Lord is nigh unto those that are broken-hearted: and he saveth those that are of a contrite spirit.
19 Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.
Many are the afflictions of the righteous; but out of them all the Lord ever delivereth him.
20 Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.
He watcheth all his bones: not one of them is broken.
21 Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.
The evil will slay the wicked: and they who hate the righteous shall incur guiltiness.
22 Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.
The Lord redeemeth the soul of his servants: and all that trust in him shall not incur guiltiness.
