Psaltaren 32

1 Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

Av David; ein song til lærdom. Sæl er den som hans misgjerd er forlati og hans synd yverbreidd!

2 Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

Sælt er det menneskje som Herren ikkje tilreknar skuld, og som er utan svik i si ånd!

3 Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.

Då eg tagde, morkna mine bein, med di eg stunde heile dagen.

4 Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. (Sela)

For dag og natt låg di hand tungt på meg, mi livssaft torna ut som i sumarturken. (Sela)

5 Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: "Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser"; då förlät du mig min synds missgärning. (Sela)

Eg kjendest ved mi synd for deg og dulde ikkje mi skuld; eg sagde: «Eg vil sanna mine misgjerningar for Herren.» Og du tok burt mi syndeskuld. (Sela)

6 Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.

Difor skal kvar som er trugen beda til deg den tid du er finnande; sanneleg, um store vatsfløde kjem, til honom skal dei ikkje nå.

7 Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. (Sela)

Du er mi gøymsla, du vaktar meg for trengsla, du let fagnadrop um frelsa ljoda ikring meg. (Sela)

8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Eg vil læra deg og visa deg den vegen du skal ganga; eg vil gjeva deg råd med mitt auga på deg.

9 Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.

Ver ikkje som hest og muldyr som ikkje hev vit: deira prydnad er taum og beisl til å tvinga deim, elles kjem dei ikkje nær til deg.

10 Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.

Den ugudlege hev mange pinor, men den som lit på Herren, honom kransar han med miskunn.

11 Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.

Gled dykk i Herren og fegnast, de rettferdige, og syng av fagnad, alle de trurøkne i hjarta!