Psaltaren 32
1 Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.
Kema ontahi avu'ava zama'ama Anumzamo'ma atrenenteno, kumi'ama apasente'nia vahe'mo'a tusi muse hugahie.
2 Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.
Hagi Ra Anumzamo'ma mago vahe'mofo kefo avu'ava'ama eritrenigeno, vahe'ma revatga hu avu'avazamo'ma agripima omnenenia vahe'mo'a muse hugahie.
3 Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.
Hagi kumini'ama huama'ma osugeno'a, nagri navufgamo'ene zaferinamo'enena tusi nata negrige'na karagi ruvava nehue.
4 Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. (Sela)
Na'ankure zagene haninena knazana nagrite ante'nankeno, tusi kna nave'nesie. Hagi zagemo'ma tima te hagege hiaza huno, hankavenimo'a hagege nehie.
5 Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: "Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser"; då förlät du mig min synds missgärning. (Sela)
Ana'ma hutege'na kumini'a refiote maka kagritega huama hu'noe. Ana nehu'na nagra anage hu'noe, Ra Anumzamofonte nagra keontahi navu'nava zani'a huama hugenka, kumini'a apase nantankeno mika kumi'ni'a vagare'ne.
6 Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.
E'ina hu'negu atrege'za Kagri kamage'ma nentaza vahe'mo'za knama me'nesire kagritega nunamuna hiho. Ana hanageno knazamo'ma tima hageazama huno esia zamo'a zamazeri onakrino.
7 Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. (Sela)
Kagra fraki kumani'a mani'nanankinka, hazenke knafina nagu'nevazinke'na, ana zankura zagame nehu'na tusi musenkase nehue.
8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagra kegava hugante'nena rempi hugamisugenka knare kantera vugahane. Nagra navunte'na negage'na antahintahia kamigahue.
9 Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.
Hagi antahintahizmi omne hosi afuro, miuri afu'ma aini atupa'ama zamagipi ante'neza nofi rente'za zamavazu hazage'za zamavariri'za vazanknara osiho.
10 Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.
Kefo avu'ava'ma nehaza vahera, rama'a knazamo zamazeri haviza nehanige'za zamasuzampi manigahaze. Hianagi Ra Anumzamofona vagaore avesizamo'a Agrite'ma zamentintima nehaza vahete megahie.
11 Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.
Fatgo avu'ava'ma nehaza vahe'mota Ra Anumzamofonku muse nehinkeno, tamagu'amo'ma fatgoma hu'nenia vahe'mota ranke huta zagamera huta agi'a erisga hiho.
