Psaltaren 31
1 För sångmästaren; en psalm av David. Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
In you, Adonai, I take refuge. Let me never be disappointed. Deliver me in your righteousness.
2 Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
Bow down your ear to me. Deliver me speedily. Be to me a strong rock, a house of defense to save me.
3 Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
For you are my rock and my fortress, therefore for your name’s sake lead me and guide me.
4 Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
Pluck me out of the net that they have laid secretly for me, for you are my stronghold.
5 I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
Into your hand I commit my spirit. You redeem me, Adonai, God of truth.
6 Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.
I hate those who regard lying vanities, but I trust in Adonai.
7 Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden
I will be glad and rejoice in your chesed ·loving-kindness·, for you have seen my affliction. You have known my soul in adversities.
8 och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.
You have not shut me up into the hand of the enemy. You have set my feet in a large place.
9 Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.
Have mercy on me, Adonai, for I am in distress. My eye, my soul, and my body waste away with grief.
10 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
For my life is spent with sorrow, my years with sighing. My strength fails because of my depravity (moral evil). My bones are wasted away.
11 För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.
Because of all my adversaries I have become utterly contemptible to my neighbors, A fear to my acquaintances. Those who saw me on the street fled from me.
12 Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
I am forgotten from their hearts like a dead man. I am like broken pottery.
13 Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
For I have sh'ma ·heard obeyed· the slander of many, terror on every side, while they conspire together against me, they plot to take away my life.
14 Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: "Du är min Gud."
But I trust in you, Adonai. I said, “You are my God.”
15 Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
My times are in your hand. Deliver me from the hand of my enemies, and from those who persecute me.
16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
Make your face to shine on your servant. Save me in your chesed ·loving-kindness·.
17 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket. (Sheol h7585)
Let me not be disappointed, Adonai, for I have called on you. Let the wicked be disappointed. Let them be silent in Sheol ·Place of the dead·. (Sheol h7585)
18 Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
Let the lying lips be mute, which speak against the upright insolently, with pride and contempt.
19 Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
Oh how great is your goodness, which you have laid up for those who fear you, which you have worked for those who take refuge in you, before the sons of men!
20 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
In the shelter of your presence you will hide them from the plotting of man. You will keep them secretly in a dwelling away from the strife of tongues.
21 Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
Praise be to Adonai, for he has shown me his marvelous chesed ·loving-kindness· in a strong city.
22 Ty väl sade jag i min ångest: "Jag är bortdriven från dina ögon." Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.
As for me, I said in my haste, “I am cut off from before your eyes.” Nevertheless you sh'ma ·heard obeyed· the voice of my petitions when I cried to you.
23 Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.
Oh 'ahav ·affectionately love· Adonai, all you his saints! Adonai preserves the faithful, and fully recompenses him who behaves arrogantly.
24 Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.
Be strong, and let your heart take courage, all you who hope in Adonai.
