Psaltaren 31

1 För sångmästaren; en psalm av David. Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.

Unto the end. A Psalm of David according to an ecstasy. In you, Lord, I have hoped; let me never be confounded. In your justice, deliver me.

2 Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.

Incline your ear to me. Hasten to rescue me. Be for me a protector God and a house of refuge, so as to accomplish my salvation.

3 Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.

For you are my strength and my refuge; and for the sake of your name, you will lead me and nourish me.

4 Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.

You will lead me out of this snare, which they have hidden for me. For you are my protector.

5 I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.

Into your hands, I commend my spirit. You have redeemed me, O Lord, God of truth.

6 Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.

You have hated those who practice emptiness to no purpose. But I have hoped in the Lord.

7 Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden

I will exult and rejoice in your mercy. For you have looked upon my humility; you have saved my soul from needfulness.

8 och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.

And you have not enclosed me in the hands of the enemy. You have set my feet in a spacious place.

9 Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.

Have mercy on me, Lord, for I am troubled. My eye has been disturbed by wrath, along with my soul and my gut.

10 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.

For my life has fallen into sorrow, and my years into sighing. My virtue has been weakened in poverty, and my bones have been disturbed.

11 För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.

I have become a disgrace among all my enemies, and even more so to my neighbors, and a dread to my acquaintances. Those who catch sight of me, flee away from me.

12 Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.

I have become forgotten, like one dead to the heart. I have become like a damaged utensil.

13 Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.

For I have heard the harsh criticism of many who linger in the area. While assembled together against me in that place, they deliberated on how to take away my life.

14 Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: "Du är min Gud."

But I have hoped in you, O Lord. I said, “You are my God.”

15 Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.

My fate is in your hands. Rescue me from the hand of my enemies and from those who are persecuting me.

16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.

Shine your face upon your servant. Save me in your mercy.

17 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket. (Sheol h7585)

Do not let me be confounded, Lord, for I have called upon you. Let the impious be ashamed and be drawn down into Hell. (Sheol h7585)

18 Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.

May deceitful lips be silenced: those that speak iniquity against the just, in arrogance and in abusiveness.

19 Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!

How great is the multitude of your sweetness, O Lord, which you keep hidden for those who fear you, which you have perfected for those who hope in you, in the sight of the sons of men.

20 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.

You hide them in the concealment of your face, from the disturbance of men. You protect them in your tabernacle, from the contradiction of tongues.

21 Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!

Blessed is the Lord. For he has shown his wonderful mercy to me, in a fortified city.

22 Ty väl sade jag i min ångest: "Jag är bortdriven från dina ögon." Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

But I said in the excess of my mind: “I have been cast away from the glance of your eyes.” And so, you heeded the voice of my prayer, while I was still crying out to you.

23 Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.

Love the Lord, all you his saints. For the Lord will require truth, and he will abundantly repay those who act with arrogance.

24 Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.

Act manfully, and let your heart be strengthened, all you who hope in the Lord.