< Psaltaren 30 >

1 En psalm, en sång av David, vid templets invigning. Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.
A Psalm [and] Song, [at] the dedication of the house of David. I will extol thee, O LORD; for thou hast lifted me up, and hast not made my foes to rejoice over me.
2 HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.
O LORD my God, I cried to thee, and thou hast healed me.
3 HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven. (Sheol h7585)
O LORD, thou hast brought up my soul from the grave: thou hast kept me alive, that I should not go down to the pit. (Sheol h7585)
4 Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.
Sing to the LORD, O ye saints of his, and give thanks at the remembrance of his holiness.
5 Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.
For his anger [endureth but] a moment; in his favor [is] life: weeping may endure for a night, but joy [cometh] in the morning.
6 Jag sade, när det gick mig väl: "Jag skall aldrig vackla."
And in my prosperity I said, I shall never be moved.
7 HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.
LORD, by thy favor thou hast made my mountain to stand strong: thou didst hide thy face, [and] I was troubled.
8 Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:
I cried to thee, O LORD; and to the LORD I made supplication.
9 "Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?
What profit [is there] in my blood, when I go down to the pit? Shall the dust praise thee? shall it declare thy truth?
10 Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare."
Hear, O LORD, and have mercy upon me: LORD, be thou my helper.
11 Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.
Thou hast turned for me my mourning into dancing: thou hast put off my sackcloth, and girded me with gladness;
12 Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.
To the end that [my] glory may sing praise to thee, and not be silent. O LORD my God, I will give thanks to thee for ever.

< Psaltaren 30 >