Psaltaren 3
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom. HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
Davut'un oğlu Avşalom'dan kaçtığı zaman yazdığı mezmur Ya RAB, düşmanlarım ne kadar çoğaldı, Hele bana karşı ayaklananlar!
2 Många säga om mig: "Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud."
Birçoğu benim için: “Tanrı katında ona kurtuluş yok!” diyor. (Sela)
3 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
Ama sen, ya RAB, çevremde kalkansın, Onurum, başımı yukarı kaldıran sensin.
4 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
RAB'be seslenirim, Yanıtlar beni kutsal dağından. (Sela)
5 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
Yatar uyurum, Uyanır kalkarım, RAB destektir bana.
6 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
Korkum yok Çevremi saran binlerce düşmandan.
7 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.
Ya RAB, kalk, ey Tanrım, kurtar beni! Vur bütün düşmanlarımın çenesine, Kır kötülerin dişlerini.
8 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
Kurtuluş RAB'dedir, Halkının üzerinde olsun bereketin! (Sela)
