< Psaltaren 3 >
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom. HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
Psaume de David, quand il prit la fuite devant son fils Absalon. Seigneur, que mes ennemis sont nombreux! Beaucoup se dressent contre moi.
2 Många säga om mig: "Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud."
Beaucoup disent à mon sujet: "Il n’a point de secours à attendre de Dieu." (Sélah)
3 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
Mais toi, ô Eternel, tu es un bouclier qui me protège. Tu es mon honneur et me fais porter la tête haute.
4 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
A pleine voix, je crie vers l’Eternel: il me répond de sa sainte montagne. (Sélah)
5 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
Je me couche et m’endors, puis je me réveille, car l’Eternel me soutient.
6 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
Je n’ai point peur des myriades de gens qui sont campés autour de moi.
7 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.
Lève-toi, Eternel, viens à mon secours, ô mon Dieu! Oui, tu frappes à la joue tous mes ennemis, tu brises les dents des méchants.
8 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
A l’Eternel appartient le salut! que ta bénédiction descende sur ton peuple! (Sélah)