< Psaltaren 3 >
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom. HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
A Psalme of Dauid, when he fled from his sonne Absalom. Lord, howe are mine aduersaries increased? howe many rise against me?
2 Många säga om mig: "Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud."
Many say to my soule, There is no helpe for him in God. (Selah)
3 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
But thou Lord art a buckler for me: my glory, and the lifter vp of mine head.
4 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
I did call vnto the Lord with my voyce, and he heard me out of his holy mountaine. (Selah)
5 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
I layed me downe and slept, and rose vp againe: for the Lord susteined me.
6 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
I will not be afrayde for ten thousand of the people, that should beset me round about.
7 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.
O Lord, arise: helpe me, my God: for thou hast smitten all mine enemies vpon the cheeke bone: thou hast broken the teeth of the wicked.
8 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
Saluation belongeth vnto the Lord, and thy blessing is vpon thy people. (Selah)