Psaltaren 27

1 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

Ko e Saame ʻa Tevita. Ko ʻeku maama mo hoku fakamoʻui ʻa Sihova; te u manavahē kia hai? Ko e mālohi ʻo ʻeku moʻui ʻa Sihova; pea te u manavahē kia hai?

2 När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

‌ʻI he haʻu kiate au ʻae kau angahala, ko hoku ngaahi fili mo e kau fakamamahi kiate au, ke kai ʻo ʻosi hoku kakano, naʻa nau tūkia ʻo hinga.

3 Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

Kapau ʻe fakataha ʻae kautau ke tauʻi au, ʻe ʻikai manavahē hoku loto; neongo ʻae tuʻu mai ʻae tau kiate au, te u falala pe ʻi he meʻa ni.

4 Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

Ko e meʻa ʻe taha kuo u kole kia Sihova, ʻaia te u kumi ki ai; koeʻuhi ke u nofomaʻu ʻi he fale ʻo Sihova ʻi he ʻaho kotoa pē ʻo ʻeku moʻui, ke mamata ki he lelei ʻo Sihova, mo fehuʻi ʻi hono faletapu.

5 Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

He te ne fufū au ʻi he ʻaho ʻoe mamahi ʻi hono ʻafioʻanga: te ne fufū au ʻi he potu lilo ʻo hono fale fehikitaki; te ne fokotuʻu au ki he funga maka.

6 Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

Pea ko eni, ʻe hiki ke māʻolunga hake hoku ʻulu ki hoku ngaahi fili ʻoku takatakai au: ko ia te u ʻohake ʻi hono fale fehikitaki ʻae ngaahi feilaulau ʻae fiefia; te u hiva, ʻio, te u hiva ʻaki ʻae fakafetaʻi kia Sihova.

7 Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

Ke ke ongoʻi, ʻE Sihova, ʻo kau ka tangi ʻaki hoku leʻo: ke ke ʻaloʻofa mai foki kiate au, ʻo talia au.

8 Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: "Söken mitt ansikte." Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

[ʻI hoʻo folofola pehē], “Mou kumi ki hoku fofonga; naʻe pehē leva ʻe hoku loto kiate koe, Ko ho fofonga, ʻE Sihova, te u kumi.”

9 fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

‌ʻOua naʻa ke fufū ho fofonga ʻiate au; ʻoua naʻa ke tukuange hoʻo tamaioʻeiki ʻi ho houhau: naʻa ke tokoni au; ʻoua naʻa ke tuku au, pe siʻaki au, ʻE ʻOtua ʻo ʻeku moʻui.

10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

‌ʻOka liʻaki au ʻe heʻeku tamai mo ʻeku faʻē, ʻe toʻo hake au ʻe Sihova.

11 Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

‌ʻAko kiate au ho hala, ʻE Sihova, mo tataki au ʻi he hala ʻilongofua, koeʻuhi ko hoku ngaahi fili.

12 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

‌ʻOua naʻa ke tukuange au ki he loto ʻo hoku ngaahi fili: he kuo tuʻu hake ʻo angatuʻu kiate au ʻae kau fakamoʻoni loi, mo ia ʻoku mānava ʻaki ʻae fai kovi.

13 Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

Ka ne ʻikai te u tui ke u mamata ki he finangalo ʻofa ʻo Sihova ʻi he fonua ʻoe moʻui, pehē kuo u ilifia.

14 Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

‌ʻAmanaki lelei kia Sihova: pea ke lototoʻa, pea te ne fakamālohi ho loto: ʻoku ou pehē, ʻamanaki lelei kia Sihova.