< Psaltaren 27 >
1 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?
The LORD is my light and my salvation; whom shall I fear? the LORD is the strength of my life; of whom shall I be afraid?
2 När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.
When the wicked, even mine enemies and my foes, came upon me to eat up my flesh, they stumbled and fell.
3 Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.
Though an host should camp against me, my heart shall not fear: though war should rise against me, in this will I be confident.
4 Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.
One thing have I desired of the LORD, that will I seek after; that I may dwell in the house of the LORD all the days of my life, to behold the beauty of the LORD, and to enquire in his temple.
5 Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.
For in the time of trouble he shall hide me in his pavilion: in the secret of his tabernacle shall he hide me; he shall set me up upon a rock.
6 Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.
And now shall mine head be lifted up above mine enemies round about me: therefore will I offer in his tabernacle sacrifices of joy; I will sing, yea, I will sing praises unto the LORD.
7 Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.
Hear, O LORD, when I cry with my voice: have mercy also upon me, and answer me.
8 Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: "Söken mitt ansikte." Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;
When you said, Seek all of you my face; my heart said unto you, Your face, LORD, will I seek.
9 fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.
Hide not your face far from me; put not your servant away in anger: you have been my help; leave me not, neither forsake me, O God of my salvation.
10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.
When my father and my mother forsake me, then the LORD will take me up.
11 Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.
Teach me your way, O LORD, and lead me in a plain path, because of mine enemies.
12 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.
Deliver me not over unto the will of mine enemies: for false witnesses are risen up against me, and such as breathe out cruelty.
13 Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.
I had fainted, unless I had believed to see the goodness of the LORD in the land of the living.
14 Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.
Wait on the LORD: be of good courage, and he shall strengthen your heart: wait, I say, on the LORD.