Psaltaren 26

1 Av David. Skaffa mig rätt, HERRE, ty jag vandrar i ostrafflighet, och jag förtröstar på HERREN utan att vackla.

Žalm Davidův. Suď mne, Hospodine, nebo já v upřímnosti své chodím, a v tě Hospodina doufám, nepohnuť se.

2 Pröva mig, HERRE, och försök mig; rannsaka mina njurar och mitt hjärta.

Zprubujž mne, Hospodine, a zkus mne, přepal ledví má i srdce mé.

3 Ty din nåd är inför mina ögon, och jag vandrar i din sanning.

Milosrdenství tvé zajisté před očima mýma jest, a chodím stále v pravdě tvé.

4 Jag sitter icke hos lögnens män, och med hycklare har jag icke min umgängelse.

S lidmi marnými nesedám, a s pokrytci v spolek nevcházím.

5 Jag hatar de ondas församling, och hos de ogudaktiga sitter jag icke.

V nenávisti mám shromáždění zlostníků, a s bezbožnými se neusazuji.

6 Jag tvår mina händer i oskuld, och kring ditt altare, HERRE, vill jag vandra,

Umývám v nevinnosti ruce své, postavuji se při oltáři tvém, Hospodine,

7 för att höja min röst till tacksägelse och förtälja alla dina under.

Abych tě hlasitě chválil, a vypravoval všecky divné skutky tvé.

8 HERRE, jag har din boning kär och den plats där din härlighet bor.

Hospodine, jáť miluji obydlí domu tvého, a místo příbytku slávy tvé.

9 Ryck icke min själ bort med syndare, icke mitt liv med de blodgiriga,

Nezahrnujž s hříšnými duše mé, a s lidmi vražedlnými života mého,

10 i vilkas händer är skändlighet, och vilkas högra hand är full av mutor.

V jejichž rukou jest nešlechetnost, a pravice jejich vzátků plná.

11 Jag vandrar ju i ostrafflighet; förlossa mig och var mig nådig.

Já pak v upřímnosti své chodím, vykupiž mne, a smiluj se nade mnou.

12 Ja, min fot står på jämn mark; i församlingarna skall jag lova HERREN.

Noha má stojí na rovině, v shromážděních svatých dobrořečiti budu Hospodinu.