Psaltaren 25

1 Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

Dāvida dziesma. Mana dvēsele ilgojās, Kungs, pēc Tevis.

2 Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

Mans Dievs, uz Tevi es cerēju, nepamet mani kaunā, lai mani ienaidnieki par mani nepriecājās.

3 Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.

Jo neviens, kas uz Tevi gaida, nepaliek kaunā; tie top kaunā, kas velti dodas uz viltību.

4 HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.

Kungs, dari man zināmus Tavus ceļus, māci man Tavas tekas.

5 Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.

Vadi mani Tavā patiesībā un māci mani, jo Tu esi mans Dievs un Pestītājs; cauru dienu es Tevi gaidu.

6 Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.

Piemini, Kungs, Savu apžēlošanu un Savu žēlastību, kas no mūžības.

7 Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.

Nepiemini manas jaunības grēkus nedz manas pārkāpšanas, bet piemini mani pēc Tavas žēlastības, Tavas lēnības dēļ ak Kungs!

8 HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.

Tas Kungs ir labs un taisns, tāpēc Viņš grēciniekiem māca to ceļu.

9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.

Pazemīgos Viņš vada taisnībā, un māca pazemīgiem Savu ceļu.

10 Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.

Tā Kunga ceļi visi ir žēlastība un patiesība tiem, kas tur Viņa derību un liecību.

11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.

Tava vārda dēļ, ak Kungs! piedod manu noziegumu, jo tas ir liels.

12 Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.

Kas ir tas, kas To Kungu bīstas? tam Viņš mācīs to ceļu, kas uzņemams.

13 Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.

Viņa dvēsele mitīs labumā, un viņa dzimums iemantos zemi.

14 HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.

Tā Kunga noslēpums ir pie tiem, kas Viņu bīstas, un Viņa derība tiem dod saprašanu.

15 Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.

Manas acis vienmēr raugās uz To Kungu, jo Viņš izvilks manu kāju no tīkla.

16 Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.

Griezies pie manis un esi man žēlīgs, jo es esmu vientulis un bēdīgs.

17 Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.

Mana sirds bailība ir varen liela, izved mani no manām bēdām.

18 Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.

Uzlūko manas bēdas un manas mokas, un piedod visus manus grēkus.

19 Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.

Redzi, ka daudz ir manu ienaidnieku, un ka tie ar briesmīgu nīdēšanu mani ienīst.

20 Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.

Pasargi manu dvēseli un izglāb mani, nepamet mani kaunā, jo es paļaujos uz Tevi.

21 Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.

Sirds skaidrība un taisnība lai mani pasargā, jo es gaidu uz Tevi.

22 Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd.

Ak Dievs, izpestī Israēli no visām viņa bēdām.