Psaltaren 22

1 För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.

Salmo de Davi para o regente, como em “cerva da manhã”: Deus meu, Deus meu, por que me desamparaste? Longe [estás] de meu livramento [e] das palavras de meu gemido.

2 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.

Deus meu, eu clamo de dia, e tu não me respondes; também [clamo] de noite, e não tenho sossego.

3 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

Porém tu és Santo, que habitas [nos] louvores de Israel.

4 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

Nossos pais confiaram em ti; eles confiaram, e tu os livraste.

5 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.

Eles clamaram a ti, e escaparam [do perigo]; eles confiaram em ti, e não foram envergonhados.

6 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.

Mas eu sou um verme, e não um homem; [sou] humilhado pelos homens, e desprezado pelo povo.

7 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

Todos os que me veem zombam de mim; abrem os lábios [e] sacodem a cabeça, [dizendo]:

8 "Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."

Ele confiou no “SENHOR”; [agora] que ele o salve e o liberte; pois se agrada nele.

9 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

Tu és o que me tiraste do ventre; [e] o que me deu segurança, [estando eu] junto aos seios de minha mãe.

10 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

Eu fui lançado sobre ti desde [que saí d] o útero; desde o ventre de minha mãe tu [és] meu Deus.

11 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

Não fiques longe de mim, porque a minha angústia está perto; pois não há quem [me] ajude.

12 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

Muitos touros me cercaram; fortes de Basã me rodearam.

13 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

Abriram contra mim suas bocas, [como] leão que despedaça e ruge.

14 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

Eu me derramei como água, e todos os meus ossos se soltaram uns dos outros; meu coração é como cera, [e] se derreteu por entre meus órgãos.

15 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

Minha força se secou como um caco de barro, e minha língua está grudada no céu da boca; e tu me pões no pó da morte;

16 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

Porque cães ficaram ao meu redor; uma multidão de malfeitores me cercou; perfuraram minhas mãos e meus pés.

17 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

Eu poderia contar todos os meus ossos; eles estão [me] olhando, e prestando atenção em mim.

18 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

Eles repartem entre si minhas roupas; e sobre minha vestimenta eles lançam sortes.

19 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

Porém tu, SENHOR, não fiques longe; força minha, apressa-te para me socorrer.

20 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

Livra minha alma da espada; [e] minha vida da violência do cão.

21 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

Salva-me da boca do leão; e responde-me dos chifres dos touros selvagens.

22 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

[Então] eu contarei teu nome a meus irmãos; no meio da congregação eu te louvarei.

23 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

Vós que temeis ao SENHOR, louvai a ele! E vós, de toda a semente de Jacó, glorificai a ele! Prestai culto a ele, vós de toda a semente de Israel.

24 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

Porque ele não desprezou nem abominou a aflição do aflito, nem escondeu seu rosto dele; mas sim, quando [o aflito] clamou, ele [o] ouviu.

25 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

Meu louvor será para ti na grande congregação; eu pagarei meus juramentos perante os que o temem.

26 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.

Os humilhados comerão, e ficarão fartos; louvarão ao SENHOR aqueles que o buscam; vosso coração viverá para sempre.

27 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.

Todos os extremos da terra se lembrarão [disso], e se converterão ao SENHOR; e todas as gerações das nações adorarão diante de ti.

28 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.

Porque o reino [pertence] ao SENHOR; e ele governa sobre as nações.

29 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.

Todos os ricos da terra comerão e adorarão, [e] perante o rosto dele se prostrarão todos os que descem ao pó, e [que] não podem manter viva sua alma.

30 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.

A descendência o servirá; ela será contada ao Senhor, para a geração [seguinte].

31 Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.

Chegarão, e anunciarão a justiça dele ao povo que nascer, porque ele [assim] fez.