< Psaltaren 22 >

1 För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
For the choirmaster. To the tune of “The Doe of the Dawn.” A Psalm of David. My God, my God, why have You forsaken me? Why are You so far from saving me, so far from my words of groaning?
2 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
I cry out by day, O my God, but You do not answer, and by night, but I have no rest.
3 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
Yet You are holy, enthroned on the praises of Israel.
4 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
In You our fathers trusted; they trusted and You delivered them.
5 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
They cried out to You and were set free; they trusted in You and were not disappointed.
6 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
But I am a worm and not a man, scorned by men and despised by the people.
7 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
All who see me mock me; they sneer and shake their heads:
8 "Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."
“He trusts in the LORD, let the LORD deliver him; let the LORD rescue him, since He delights in him.”
9 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
Yet You brought me forth from the womb; You made me secure at my mother’s breast.
10 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
From birth I was cast upon You; from my mother’s womb You have been my God.
11 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
Be not far from me, for trouble is near and there is no one to help.
12 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
Many bulls surround me; strong bulls of Bashan encircle me.
13 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
They open their jaws against me like lions that roar and maul.
14 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
I am poured out like water, and all my bones are disjointed. My heart is like wax; it melts away within me.
15 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
My strength is dried up like a potsherd, and my tongue sticks to the roof of my mouth. You lay me in the dust of death.
16 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
For dogs surround me; a band of evil men encircles me; they have pierced my hands and feet.
17 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
I can count all my bones; they stare and gloat over me.
18 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
They divide my garments among them and cast lots for my clothing.
19 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
But You, O LORD, be not far off; O my Strength, come quickly to help me.
20 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
Deliver my soul from the sword, my precious life from the power of wild dogs.
21 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
Save me from the mouth of the lion; at the horns of the wild oxen You have answered me!
22 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
I will proclaim Your name to my brothers; I will praise You in the assembly.
23 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
You who fear the LORD, praise Him! All descendants of Jacob, honor Him! All offspring of Israel, revere Him!
24 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
For He has not despised or detested the torment of the afflicted. He has not hidden His face from him, but has attended to his cry for help.
25 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
My praise for You resounds in the great assembly; I will fulfill my vows before those who fear You.
26 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
The poor will eat and be satisfied; those who seek the LORD will praise Him. May your hearts live forever!
27 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
All the ends of the earth will remember and turn to the LORD. All the families of the nations will bow down before Him.
28 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
For dominion belongs to the LORD and He rules over the nations.
29 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
All the rich of the earth will feast and worship; all who go down to the dust will kneel before Him— even those unable to preserve their lives.
30 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.
Posterity will serve Him; they will declare the Lord to a new generation.
31 Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
They will come and proclaim His righteousness to a people yet unborn— all that He has done.

< Psaltaren 22 >