Psaltaren 2

1 Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?

Poukisa nasyon yo ap boulvèse konsa, e pèp yo fòmante yon vye bagay?

2 Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:

Wa latè yo pran pòz yo e chèf yo pran konsèy ansanm kont SENYÈ a, e kont onksyone pa Li a:

3 "Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss."

“Annou chire chenn sa yo, e jete kòd ki mare nou yo!”

4 Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem.

(Sila) ki chita nan syèl la ri; SENYÈ a ap moke yo.

5 Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem:

Anplis, Li va pale avèk yo nan kòlè Li. Li va fè yo sezi nan kòlè Li.

6 "Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg."

Men pou Mwen menm, Mwen fin plase Wa Mwen an sou Sion, mòn sen Mwen an.

7 Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: "Du är min son, jag har i dag fött dig.

Anverite, Mwen va pale selon deklarasyon SENYÈ a; SENYÈ a te di Mwen: “Ou se Fis Mwen. Se jodi a, Mwen te fè Ou.

8 Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.

Mande Mwen, e Mwen va bay Ou nasyon yo kon eritaj, jis rive nan dènye pwent latè kon posesyon pa Ou.

9 Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem."

Ou va kase yo avèk yon baton fè, Ou va kraze yo tankou veso kanari.”

10 Så kommen nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden.

Konsa, O wa yo, sèvi ak sajès. Fè atansyon, O jij sou latè yo.

11 Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden eder med bävan.

Adore SENYÈ a avèk gran respè e rejwi avèk tranbleman.

12 Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom.

Fè omaj a Fis la, pou L pa vin fache, epi ou ta mouri nan chemen an. Paske gwo chalè Li kab limen ase vit. A la beni se tout (sila) ki kache nan Li.