Psaltaren 19
1 För sångmästaren; en psalm av David. Himlarna förtälja Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk;
Los cielos cuentan la gloria de Dios; y el extendimiento denuncia la obra de sus manos.
2 den ena dagen talar därom till den andra, och den ena natten kungör det för den andra;
El un día pronuncia palabra al otro día, y la una noche a la otra noche declara sabiduría.
3 det är ej ett tal eller språk vars ljud icke höres.
No hay dicho, ni palabras, ni es oída su voz.
4 De sträcka sig ut över hela jorden, och deras ord gå till världens ändar. Åt solen har han gjort en hydda i dem;
En toda la tierra salió su línea, y al cabo del mundo sus palabras: para el sol puso tabernáculo en ellos.
5 och den är såsom en brudgum som går ut ur sin kammare, den fröjdar sig, såsom en hjälte, att löpa sin bana.
Y él como un novio que sale de su tálamo, alégrase, como un gigante, para correr el camino.
6 Vid himmelens ända är det den går upp, och dess omlopp når intill himmelens gränser, och intet är skylt för dess hetta.
Del un cabo de los cielos es su salida, y rodea por sus cabos; y no hay quien se esconda de su calor.
7 HERRENS lag är utan brist och vederkvicker själen; HERRENS vittnesbörd är fast och gör den enfaldige vis.
La ley de Jehová perfecta, que vuelve el alma, el testimonio de Jehová fiel, que hace sabio al pequeño.
8 HERRENS befallningar äro rätta och giva glädje åt hjärtat; HERRENS bud är klart och upplyser ögonen.
Los mandamientos de Jehová rectos, que alegran el corazón: el precepto de Jehová puro, que alumbra los ojos.
9 HERRENS fruktan är ren och består evinnerligen; HERRENS rätter äro sanning, allasammans rättfärdiga.
El temor de Jehová limpio que permanece para siempre, los derechos de Jehová, verdad, todos justos.
10 De äro dyrbarare än guld, ja, än fint guld i mängd; de äro sötare än honung, ja, än renaste honung.
Deseables más que el oro, y más que mucho oro afinado: y dulces más que miel, y que licor de panales.
11 Av dem hämtar ock din tjänare varning; den som håller dem har stor lön.
Tu siervo también es amonestado con ellos: en guardarlos, gran salario.
12 Vem märker själv huru ofta han felar? Förlåt mig mina hemliga brister.
Los errores, ¿quién los entenderá? de los encubiertos líbrame.
13 Bevara ock din tjänare för fräcka människor; låt dem icke få makt med mig, så bliver jag ostrafflig och varder fri ifrån svår överträdelse.
Asimismo de las soberbias detén a tu siervo, que no se enseñoreen de mí: entonces seré perfecto, y seré limpio de gran rebelión.
14 Låt min muns tal täckas dig och mitt hjärtas tankar, HERRE, min klippa och min förlossare.
Sean voluntarios los dichos de mi boca; y el pensamiento de mi corazón delante de ti, o! Jehová, roca mía, y mi redentor.
