< Psaltaren 19 >
1 För sångmästaren; en psalm av David. Himlarna förtälja Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk;
Katoeng kruek zaehoikung hanah, David ih saam laa. Vannnawk mah Sithaw lensawkhaih to taphong o, long ranui ih van mah a toksakhaih to amtuengsak.
2 den ena dagen talar därom till den andra, och den ena natten kungör det för den andra;
Nito pacoeng nito lokthuih o moe, qumto pacoeng qumto palunghahaih to amtueng o sak.
3 det är ej ett tal eller språk vars ljud icke höres.
Lokthuihaih hoi lokpaehhaih to om ai; kawbaktih ahmuen ah doeh nihcae ih lok thaih han om ai.
4 De sträcka sig ut över hela jorden, och deras ord gå till världens ändar. Åt solen har han gjort en hydda i dem;
Toe nihcae ih lok loe longpum ah phak, a loknawk loe long boenghaih khoek to amthang boeh. Van ah ni ohhaih kahni im to a sak pae,
5 och den är såsom en brudgum som går ut ur sin kammare, den fröjdar sig, såsom en hjälte, att löpa sin bana.
ni loe impui thung hoi tacawt zu la thendoeng baktiah oh, angnoekhaih ahmuen ah anghoehaih hoi kacawn thacak kami hoiah anghmong.
6 Vid himmelens ända är det den går upp, och dess omlopp når intill himmelens gränser, och intet är skylt för dess hetta.
Anih loe van boenghaih hoiah tacawt moe, van boenghaih khoek to takui: ni aengh mah phak han ai ah kanghawk hmuen tidoeh om ai.
7 HERRENS lag är utan brist och vederkvicker själen; HERRENS vittnesbörd är fast och gör den enfaldige vis.
Angraeng ih kaalok loe acung moe, muithla to amkhraisak: Angraeng mah thuih ih lok loe oepthoh moe, palungha ai kaminawk to palunghasak.
8 HERRENS befallningar äro rätta och giva glädje åt hjärtat; HERRENS bud är klart och upplyser ögonen.
Angraeng thuitaekhaih loknawk loe toeng moe, palungthin to anghoesak; Angraeng ih kaaloknawk loe ciim moe, mik to amtuengsak.
9 HERRENS fruktan är ren och består evinnerligen; HERRENS rätter äro sanning, allasammans rättfärdiga.
Angraeng zithaih loe ciim moe, dungzan khoek to cak poe: Angraeng lok takroekhaih loe amsoem moe, toeng boih.
10 De äro dyrbarare än guld, ja, än fint guld i mängd; de äro sötare än honung, ja, än renaste honung.
Sui pongah atho nat, ue, kaciim suitui pongah doeh koeh han oh kue: khoitui pongah luep moe, khoi lutui pongah doeh luep kue.
11 Av dem hämtar ock din tjänare varning; den som håller dem har stor lön.
To baktih hmuennawk hoiah na tamnanawk to acoehaih na paek, daan pazuihaih loe paroeai kalen tangqum to oh.
12 Vem märker själv huru ofta han felar? Förlåt mig mina hemliga brister.
Mi maw a sakpazaehaih panoek thaih? Kamtueng ai sakpazaehaih thung hoiah kai na ciimsak ah.
13 Bevara ock din tjänare för fräcka människor; låt dem icke få makt med mig, så bliver jag ostrafflig och varder fri ifrån svår överträdelse.
Na tamna mah zaehaih sak parui poe han ai ah na pakaa ah; to zaehaihnawk mah kai na uk hmah nasoe: to tiah ni katoeng ah ka om ueloe, kalen parai zaehaih thung hoiah ka loih tih.
14 Låt min muns tal täckas dig och mitt hjärtas tankar, HERRE, min klippa och min förlossare.
Aw Angraeng, ka thacakhaih hoi kai akrangkung, ka pakha thung ih loknawk hoi palung thungah ka poek ih hmuennawk loe, na hmaa ah talawk han koi ah om nasoe.