Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Al Vencedor: Salmo del siervo del SEÑOR, de David, el cual habló al SEÑOR las palabras de este cántico el día que le libró el SEÑOR de mano de todos sus enemigos, y de mano de Saúl. Entonces dijo: Te amaré, oh SEÑOR, fortaleza mía.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
SEÑOR, roca mía y castillo mío, y mi libertador; Dios mío, fuerte mío, en él confiaré; escudo mío, y el cuerno de mi salud, mi refugio.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Invocaré al SEÑOR, digno de ser alabado, y seré salvo de mis enemigos.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
Me cercaron dolores de muerte, y torrentes de perversidad me atemorizaron.
Dolores del sepulcro me rodearon, me previnieron lazos de muerte. (Sheol h7585)
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
En mi angustia llamé al SEÑOR, y clamé a mi Dios. El oyó mi voz desde su templo, y mi clamor llegó delante de él, a sus oídos.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Y la tierra fue conmovida y tembló; y los fundamentos de los montes se estremecieron, y se removieron porque él se enojó.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
Subió humo en su nariz, y de su boca fuego quemante; carbones se encendieron de él.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
Y bajó a los cielos, y descendió; y había oscuridad debajo de sus pies.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
Y cabalgó sobre un querubín, y voló; voló sobre las alas del viento.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Puso tinieblas por su escondedero, en sus alrededores de su tabernáculo oscuridad de aguas, nubes de los cielos.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Por el resplandor delante de él, sus nubes pasaron; granizo y carbones de fuego.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Y tronó en los cielos el SEÑOR, y el Altísimo dio su voz; granizo y carbones de fuego.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Y envió sus saetas, y los desbarató; y echó relámpagos, y los destruyó.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Y aparecieron las honduras de las aguas, y se descubrieron los cimientos del mundo por tu reprensión, oh SEÑOR, por el soplo del viento de tu nariz.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Envió desde lo alto; me tomó, me sacó de las muchas aguas.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Me libró de mi fuerte enemigo, y de los que me aborrecían, aunque ellos eran más fuertes que yo.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Me anticiparon en el día de mi quebrantamiento; mas el SEÑOR me fue por bordón.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Y me sacó a anchura. Me libró, porque se agradó de mí.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
El SEÑOR me pagará conforme a mi justicia; conforme a la limpieza de mis manos me volverá.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Por cuanto guardé los caminos del SEÑOR, y no me volví impío apostatando de mi Dios.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
Porque todos sus juicios estuvieron delante de mí, y no eché de mí sus estatutos.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
Y fui perfecto para con él, y me he guardado de mi maldad.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Y me pagó el SEÑOR conforme a mi justicia; conforme a la limpieza de mis manos delante de sus ojos.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
Con el misericordioso serás misericordioso, y con el varón perfecto serás perfecto.
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Con el limpio serás limpio, y con el perverso serás adversario.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Por tanto al pueblo humilde salvarás, y los ojos altivos humillarás.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
Por tanto tú alumbrarás mi candela; el SEÑOR mi Dios alumbrará mis tinieblas.
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
Porque contigo deshice ejércitos; y en mi Dios asalté muros.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
Dios, perfecto su camino; la palabra del SEÑOR afinada; escudo es a todos los que esperan en él.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
Porque ¿qué Dios hay fuera del SEÑOR? ¿Y qué fuerte fuera de nuestro Dios?
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
Dios es el que me ciñe de fuerza, e hizo perfecto mi camino.
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Quien pone mis pies como pies de ciervas, y me hizo estar sobre mis alturas.
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Quien enseña mis manos para la batalla, y el arco de acero será quebrado con mis brazos.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Me diste asimismo el escudo de tu salud; y tu diestra me sustentará, y tu mansedumbre me multiplicará.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Ensancharás mis pasos debajo de mí, y no titubearán mis rodillas.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguiré a mis enemigos, y los alcanzaré, y no volveré hasta acabarlos.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Los heriré, y no podrán levantarse; caerán debajo de mis pies.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Y me ceñiste de fortaleza para la pelea; has agobiado mis enemigos debajo de mí.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
Y me diste la cerviz de mis enemigos, y destruí a los que me aborrecían.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Clamaron, y no hubo quién se salvase; aun al SEÑOR, mas no los oyó.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Y los molí como polvo delante del viento; los esparcí como lodo de las calles.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Me libraste de contiendas de pueblo; me pusiste por cabecera de gentiles; pueblo que no conocí, me sirvió.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
Al oír de mí, me obedeció; los hijos de extraños se sometieron a mí aun contra su voluntad;
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Los hombres extraños se cayeron, y tuvieron miedo desde sus encerramientos.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
Viva el SEÑOR, y bendito sea mi fuerte; y sea ensalzado el Dios de mi salud.
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
El Dios que me da las venganzas, y sujetó pueblos debajo de mí.
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Mi libertador de mis enemigos; también me hiciste superior a mis adversarios; de varón traidor me libraste.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
Por tanto yo te confesaré entre los gentiles, oh SEÑOR, y cantaré a tu nombre.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
El cual engrandece las saludes de su rey, y hace misericordia a su ungido David, y a su simiente, para siempre.
