Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Dijo: ¡Te amo, oh Yavé, Fortaleza mía!
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
¡Yavé, Roca mía y Castillo mío, y mi Libertador! ʼElohim mío y Fortaleza mía, en Quien me refugio, Mi Escudo y mi Cuerno de salvación, mi alta Torre.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Invoco a Yavé, Quien es digno de alabanza, Y soy salvo de mis enemigos.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
Me rodearon los lazos de la muerte, Sentí el espanto de los torrentes de Belial.
Me rodearon las ligaduras del Seol, Las trampas de la muerte vinieron sobre mí. (Sheol h7585)
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
En mi angustia invoqué a Yavé, Clamé a mi ʼElohim, Y Él oyó mi voz desde su Templo. Mi clamor delante de Él llegó a sus oídos.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
La tierra se conmovió y tembló. También temblaron los fundamentos de las montañas. Fueron sacudidos porque Él estaba airado.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
De su nariz se levantó una humareda, Un fuego de su boca devoró, Carbones fueron encendidos por Él.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
Inclinó los cielos, Y descendió con densas tinieblas bajo sus pies.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
Cabalgó sobre un querubín y voló. Se precipitó sobre las alas del viento.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Puso oscuridad como escondedero Con su Tabernáculo alrededor de Él, Oscuridad de agua, Densas nubes bajo el cielo.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
El fulgor de su Presencia Atravesó las densas nubes. Descargó granizo y carbones encendidos.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Yavé tronó desde el cielo. ʼElyón dio su voz: ¡Granizo y carbones encendidos!
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Disparó sus flechas y los dispersó. Relámpagos en abundancia, y los confundió.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Entonces aparecieron los lechos del agua Y se descubrieron los cimientos del mundo Ante tu bramido, oh Yavé, Por el soplo del aliento de tu nariz.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Envió desde lo alto y me tomó, Me sacó de muchas aguas.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Me libró de mi poderoso enemigo Y de los que me aborrecían, Porque eran más fuertes que yo.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Me enfrentaron en el día de mi calamidad, Pero Yavé fue mi apoyo.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Me sacó a un lugar espacioso. Me rescató, porque se complació en mí.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
Yavé me premió conforme a mi justicia. Me retribuyó según la pureza de mis manos.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque guardé los caminos de Yavé, Y no me aparté impíamente de mi ʼElohim.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
Pues todos sus Preceptos estuvieron delante de mí, Y no aparté de mí sus Estatutos.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
También fui irreprensible ante Él Y me guardé de cometer iniquidad.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Por eso Yavé recompensó mi rectitud, La pureza de mis manos ante sus ojos.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
Con el bondadoso se mostrará bondadoso, Y recto con el hombre recto.
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Puro se mostrará con el puro, Y con el perverso se mostrará severo.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
En verdad, Tú salvas al pueblo afligido, Y humillas los ojos altivos.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
Oh Yavé, Tú enciendes mi lámpara. ¡Mi ʼElohim ilumina mi oscuridad!
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
Porque contigo desbarataré ejércitos, Con mi ʼElohim saltaré sobre un muro.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
El camino de ʼElohim es perfecto. La Palabra de Yavé, acrisolada. Él es escudo a todos los que se refugian en Él.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
Porque, ¿quién es ʼEloah aparte de Yavé? ¿Y quién es la Roca fuera de nuestro ʼElohim?
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
Porque ʼEL es Quien me ata con vigor, Y que perfecciona mi camino,
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Que fortalece mis pies para que sean como de venado Y me sostiene firme en mis alturas,
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Que adiestra mis manos para la batalla, De modo que mis brazos puedan tensar el arco de bronce.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Me diste también el escudo de tu salvación, Tu mano derecha me sostuvo Y tu benignidad me engrandeció.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Ensanchaste mis pasos debajo de mí, Y mis pies no resbalaron.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguí a mis enemigos, los alcancé, Y no regresé hasta que fueron aniquilados.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Les di golpes repetidos, Y no pudieron levantarse, Cayeron debajo de mis pies.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Me armaste de valor para la guerra, Doblegaste a los que me resistían.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
Pusiste en fuga a mis enemigos, Para que yo venciera a quienes me aborrecían.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Clamaron, pero no hubo quien los librara, Aun a Yavé, pero no les respondió.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Los desmenucé como polvo ante el viento, Los eché fuera como el barro de las calles.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Me libraste de las contiendas del pueblo. Me designaste jefe de las naciones. Un pueblo que no conocía me sirve.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
Tan pronto me oyen, me obedecen, Los extranjeros se sometieron a mí.
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Los hijos de extranjeros desfallecen Y salen temblando de sus fortalezas.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
¡Viva Yavé! ¡Bendita sea mi Roca! Sea enaltecido el ʼElohim de mi salvación,
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
ʼEL, Quien ejecuta mi venganza Y me somete pueblos.
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Él me libra de mis enemigos. Me enaltece sobre los que se alzan contra mí Y me libras del hombre violento.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
Por tanto, yo te daré gracias, Oh Yavé, entre las naciones, Y cantaré alabanzas a tu Nombre.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Él da gran liberación a su rey Y muestra misericordia a su ungido: A David y a su descendencia para siempre.
