Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Por el músico principal. Por David, siervo de Yahvé, que dijo a Yahvé las palabras de este cántico el día en que Yahvé lo libró de la mano de todos sus enemigos y de la mano de Saúl. Dijo, Te amo, Yahvé, mi fuerza.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
Yahvé es mi roca, mi fortaleza y mi libertador; mi Dios, mi roca, en quien me refugio; mi escudo, y el cuerno de mi salvación, mi alta torre.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Invoco a Yahvé, que es digno de ser alabado; y me he salvado de mis enemigos.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
Las cuerdas de la muerte me rodearon. Las inundaciones de la impiedad me dieron miedo.
Las cuerdas del Seol me rodeaban. Las trampas de la muerte se me vinieron encima. (Sheol h7585)
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
En mi angustia invoqué a Yahvé, y clamé a mi Dios. Escuchó mi voz fuera de su templo. Mi grito ante él llegó a sus oídos.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Entonces la tierra se estremeció y tembló. También los cimientos de las montañas temblaron y fueron sacudidos, porque estaba enfadado.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
Salió humo de sus fosas nasales. De su boca salió fuego consumidor. Las brasas se encendieron con él.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
También inclinó los cielos y descendió. La espesa oscuridad estaba bajo sus pies.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
Montó en un querubín y voló. Sí, se elevó en las alas del viento.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Hizo de las tinieblas su escondite, su pabellón alrededor, oscuridad de las aguas, espesas nubes de los cielos.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Ante el resplandor de su rostro pasaron sus espesas nubes, granizo y brasas de fuego.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Yahvé también tronó en el cielo. El Altísimo emitió su voz: granizo y brasas de fuego.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Envió sus flechas y los dispersó. Los derrotó con grandes rayos.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Entonces aparecieron los canales de agua. Los cimientos del mundo quedaron al descubierto ante tu reprimenda, Yahvé, al soplo de tus fosas nasales.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Envió desde lo alto. Me llevó. Me sacó de muchas aguas.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Me libró de mi fuerte enemigo, de los que me odiaban; porque eran demasiado poderosos para mí.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Vinieron sobre mí en el día de mi calamidad, pero Yahvé fue mi apoyo.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
También me sacó a un lugar grande. Me liberó, porque se deleitó en mí.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
El Señor me ha recompensado según mi justicia. Según la limpieza de mis manos, me ha recompensado.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque he guardado los caminos de Yahvé, y no me he alejado impíamente de mi Dios.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
Porque todas sus ordenanzas estaban delante de mí. No aparté sus estatutos de mí.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
Yo también fui irreprochable con él. Me guardé de mi iniquidad.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Por lo tanto, Yahvé me ha recompensado según mi justicia, según la limpieza de mis manos en su vista.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
Con los misericordiosos te mostrarás misericordioso. Con el hombre perfecto, te mostrarás perfecta.
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Con los puros, te mostrarás puro. Con lo torcido te mostrarás astuto.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Porque tú salvarás al pueblo afligido, pero los ojos arrogantes los harás caer.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
Porque tú encenderás mi lámpara, Yahvé. Mi Dios iluminará mi oscuridad.
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
Porque por ti, avanzo a través de una tropa. Por Dios, salto un muro.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
En cuanto a Dios, su camino es perfecto. La palabra de Yahvé es probada. Es un escudo para todos los que se refugian en él.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
Porque ¿quién es Dios, sino Yahvé? Quién es una roca, además de nuestro Dios,
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
el Dios que me arma de fuerza y hace perfecto mi camino?
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Él hace que mis pies sean como los de un ciervo, y me pone en mis alturas.
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Él enseña a mis manos a guerrear, para que mis brazos doblen un arco de bronce.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
También me has dado el escudo de tu salvación. Tu mano derecha me sostiene. Tu gentileza me ha hecho grande.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Has ensanchado mis pasos debajo de mí, Mis pies no han resbalado.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguiré a mis enemigos y los alcanzaré. No me apartaré hasta que se consuman.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Los atravesaré para que no puedan levantarse. Caerán bajo mis pies.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Porque me has armado de fuerza para la batalla. Has sometido bajo mi mando a los que se levantaron contra mí.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
También has hecho que mis enemigos me den la espalda, para cortar a los que me odian.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Lloraban, pero no había nadie que los salvara; incluso a Yahvé, pero no les respondió.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Entonces los hice pequeños como el polvo ante el viento. Los arrojo como el fango de las calles.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Me has librado de los esfuerzos del pueblo. Me has convertido en el jefe de las naciones. Un pueblo que no he conocido me servirá.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
En cuanto oigan hablar de mí, me obedecerán. Los extranjeros se someterán a mí.
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Los extranjeros se desvanecerán, y saldrán temblando de sus fortalezas.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
¡Vive Yahvé! Bendita sea mi roca. Exaltado sea el Dios de mi salvación,
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
incluso el Dios que ejecuta la venganza por mí, y somete a los pueblos bajo mi mando.
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Él me rescata de mis enemigos. Sí, me elevas por encima de los que se levantan contra mí. Líbrame del hombre violento.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
Por eso te daré gracias, Yahvé, entre las naciones, y cantarán alabanzas a tu nombre.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Da una gran liberación a su rey, y muestra una bondad amorosa a su ungido, a David y a su descendencia, para siempre.
