< Psaltaren 18 >
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
[Kas ma David, mwet kulansap lun Leum God, el tu onkakin nu sin Leum ke len se ma Leum God El molella lukel Saul a kutu pa mwet lokoalok lal.] Nga arulana lungse kom, LEUM GOD! Kom ku luk.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
LEUM GOD El eot ku luk, El nien wikla luk. God luk El mwe loeyuk luk, Ke nga muta yorol nga moul. El lisringyu oana sie mwe loeyuk; El loangeyu tuh nga in moul.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Nga pang nu sin LEUM GOD, Ac El moliyula liki mwet lokoalok luk. Kaksakin LEUM GOD!
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
Mwe fosrnga lun misa apinyula, Ac noa lun kunausten toki nu fuk.
5 Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol )
Mwe fosrnga lun misa rauniyula, Ac mwe kwasrip lun kulyuk sruokyuwi. (Sheol )
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
In ongoiya luk, nga pang nu sin LEUM GOD; Nga pang nu sin God luk Elan kasreyu. In Tempul lal El lohng pusrek, Ac El porongo pusren tung in kwafe luk.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Na faclu rarrar ac usrusryak; Pwelung lun eol uh mukuikui ac kusrusrsrusr, Mweyen God El kasrkusrak.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
Kulasr fofosryak liki infwacl. Sie e in kunausten ac mulut fol sikyak liki oalul.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
El ikaselik yen engyeng uh ac oatui Wi sie pukunyeng lohsr ye nial.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
El sohksok mui fin sie cherub, Ac eng uh okulla arulana mui, oana sohk lun sie won.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
El nokmulla ke lohsr; Pukunyeng matoltol, su sesesla ke kof, raunella.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Af yohk kosra ac e firir Tuku liki sarom uh ye mutal Ac kunauselik pukunyeng lohsr matoltol uh.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Na pusren LEUM GOD ngirla oana pusren pulahl inkusrao me, Ac pusren El su Fulatlana lohngyuk.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
El pusrukla pisr natul, ac akfahsryelik mwet lokoalok lal; Ke sarmelik lun sarom, El oru elos kaingelik.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Kapin meoa uh wanginla ma oan fac, Ac pwelung in faclu ikakelik, Ke kom mulat nu sin mwet lokoalok lom, O LEUM GOD, Ac ngirla nu selos ke kom kasrkusrak.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
LEUM GOD El saplakme lucngi ac sruokyuwi; El amakinyuyak liki inkof loal.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
El moliyula liki mwet lokoalok kulana luk Ac lukelos nukewa su srungayu — Elos arulana kula nu sik.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Ke nga muta in ongoiya, elos lainyu, Tusruktu LEUM GOD El loangeyula.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
El eisyula liki mwe fosrnga; El moliyula mweyen El insewowo sik.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
LEUM GOD El ase lacnen orekma suwohs luk; El akinsewowoyeyu mweyen wangin mwetik.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Nga akos na ma sap lun LEUM GOD; Nga tiana forla liki God luk.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
Nga karinganang ma sap lal nukewa; Nga tia seakos ma El sapkin.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
El etu lah wangin ma sutuu luk, Ac lah nga sifacna taranyu tuh nga in tia oru ma koluk.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Ke ma inge El ase lacnen orekma suwohs luk; Mweyen El etu lah wangin mwetik.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
O LEUM GOD, kom oaru nu selos su oaru nu sum; Kom arulana wo nu selos su moul suwohs.
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Kom nasnas nu selos su nasnas, A kom kwaselos su koluk.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Kom molelos su inse pusisel, Ac kom akpusiselyalos su inse fulat.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
O LEUM GOD, kom ase kalem nu sik; Kom sisla lohsr likiyu.
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
Kom ase ku luk in lain mwet lokoalok luk, Ac akkeyeyu in fanyak ac sasla pot ku lalos.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
God se inge — ma nukewa El oru arulana suwohs! Kas lal uh arulana fal in lulalfongiyuk! El oana sie mwe loeyuk Nu selos nukewa su suk molela sel.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
LEUM GOD El mukena God; El mukena mwe molela nu sesr.
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
El pa God su oru tuh nga in ku, El oru inkanek luk in misla ac wo.
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
El oru falkuk in okak oana falken kosro deer; El karinginyu ke nga fahsr fineol.
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
El akpahyeyu nu ke mweun, Tuh nga in ku in orekmakin mwe pisr kulana.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
O LEUM GOD, kom karinginyu ac moliyu, Ac ku lom sruokyuwi in misla. Kasru lom akmwetyeyu.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Kom karinginyu tuh in tia sruhu nga, Ac nga soenna ikori.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Nga ukwe mwet lokoalok luk ac sruokolosi; Nga tia tui nwe ke na nga kunauselosla.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Nga srunglulosi ac elos tia ku in tuyak; Elos kutangyukla ac oan alapla ye mutuk.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Kom ase ku luk in mweun, Ac se kutangla nu sik fin mwet lokoalok luk.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
Kom oru tuh mwet lokoalok luk in kaing likiyu; Nga kunauselosla su srungayu.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Elos tung ac siyuk kasru, a wangin mwet molelosla; Elos pang nu sin LEUM GOD, a El tiana topuk.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Nga itungulosi, ac elos ekla oana kutkut Su eng uh okla. Nga fotongolosi oana fohk furarrar inkanek uh.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Kom moliyula liki mwet su lainyu Ac kom oru tuh nga in kol mutanfahl uh; Mwet su nga tia etu meet, inge elos orekma nu sik.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
Mwetsac elos epasr ye mutuk; Ke elos lohng pusrek elos akos.
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Pulaik lalos wanginla Ac elos rarrar ke elos tuku liki pot ku lalos.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
LEUM GOD El moul! Kaksakin El su nien molela luk! Sulkakinelik pwengpeng lun God su moliyula.
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
El ase kutangla fin mwet lokoalok luk; El akpusiselye mutunfacl su oan ye ku luk,
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Ac moliyula liki mwet lokoalok luk. O LEUM GOD, kom ase kutangla nu sik fin mwet lokoalok luk, Ac moliyula liki mwet sulallal.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
Ke ma inge nga kaksakin kom inmasrlon mutunfacl uh; Nga onkakin on in kaksak nu sum.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
God El sang kutangla lulap nu sin tokosra lal; El akkalemye lungse kawil lal nu sel su El sulela, Aok, nu sel David ac fwil natul nwe tok.