Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Yahweh, I love you, the one who enables me to be strong.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
Yahweh is like an [overhanging] rock [DOU, MET] [under which I can hide from my enemies]; he is like a strong fortress, the one who protects me; he protects me like a shield [MET] [protects a soldier]; he is the one to whom I go (for refuge/to be protected/safe), and he defends me by his great power [IDM].
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
I called out to Yahweh, who deserves to be praised, and he rescued me from my enemies.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
All around me were dangerous situations in which I might be killed [PRS]; it was as though there were huge waves [MET] that almost crashed on me and killed me.
[It was as though] the place where dead people are had ropes that were wrapped around me, or [it was as though] there was a trap [MET] that would [seize and] kill me. (Sheol h7585)
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
But when I was very distressed, I called out to Yahweh, and from his temple he heard me. He listened to me when I cried out [for help].
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Then the earth quaked/shook strongly [DOU]; the mountains shook very strongly from their centers [DOU] because Yahweh was angry.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
[It was as though] smoke poured out from his nostrils, and [as though] burning coals came out of his mouth.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
He opened the sky and came down with a black cloud under his feet.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
He flew, riding on the back of a creature that had wings, traveling [fast], blown along by the wind.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Darkness was all around him [like a blanket] [MET]; dark clouds, full of moisture, covered him [MET].
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Hailstones and flashes of lightning were around him; hail and burning coals fell from the sky.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Then Yahweh [spoke in a loud voice] from the sky, and [his enemies] heard his voice that sounded like thunder.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
He shot his arrows at them and caused them to scatter; His flashes of lightning caused them to become very confused (OR, to run away).
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
The bottom of the ocean became visible, and the foundations of the earth were uncovered, when Yahweh rebuked his enemies when he snorted.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
[It was as though] he reached down from heaven and grabbed me and pulled me up out of the deep ocean.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
He rescued me from my strong enemies who hated me; they were very strong, with the result that I [could not defeat them].
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
When I (was distressed/had troubles), they attacked me, but Yahweh defended/protected me.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
He led me to a place where I was safe; he rescued me because he was pleased with me.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
Yahweh has rewarded me because I do what is right; he has blessed me because I (am innocent/have not done things that are wrong).
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
I have obeyed Yahweh’s laws; I have not abandoned him.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
My behavior was directed by his rules; I have not stopped obeying them.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
He knows that I have not done what is wrong; I have kept myself from sinning.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
So he rewards me because I do what is right; he knows that I [SYN] have not committed sins.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
Yahweh, you are faithful to those who faithfully [do what you tell them to do]; you always do what is good/right to those who do what you want them to do.
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
You are kind to those who are kind to others, but you act wisely toward those who (act perversely/do bad things).
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
You save those who are humble, but you cause those who are proud to be humiliated/ashamed.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
You give light to my [soul/spirit]; you take away the darkness of my soul.
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
You enable me to be strong, with the result that I can run and attack a line of enemy soldiers; with your help I can (scale/climb up) the walls [that surround my enemies’ cities].
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
Everything that Yahweh my God does is perfect. We can depend on him to do what he promises. He is like a shield [MET] to protect all those who go to him for refuge.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
Yahweh is [RHQ] the only one who is God; only he is like an [overhanging] rock [under which we can be safe].
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
God is the one who enables me to be strong and who keeps me safe on the roads that I walk on.
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
He enables me to [walk swiftly without stumbling], like a deer walks/runs in the mountains.
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
He teaches me how to use a strong/metal bow in order that I can use it to fight in battles.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Yahweh, you protect and save me with your shield; you have made me safe by your power [MTY]. I have become (strong/a great [king]) because you have helped me.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
You have cleared the road for me, with the result that now I do not slip/stumble.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
I have pursued my enemies and caught them; I did not stop until I had defeated/killed them all.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
When I strike them, they are not able to get up again; they lie on the ground, defeated.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
You have enabled me to be strong in order that I can fight battles and defeat my enemies.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
You caused my enemies to run away (OR, you enabled me to put my foot on my enemies’ necks [after I captured them and forced them to lie on the ground]); I have gotten rid of all those who hated me.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
They called out for someone to help them, but no one saved them.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
I pulverize them, with the result that they become like [MET] the dust that the wind [blows away]; I throw them out like [SIM] [people throw] dirt out into the streets.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
You enabled me to defeat those who fought against me, and appointed me to be the ruler of [many]; people whom I did not know about previously are now slaves [in my kingdom].
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
When foreigners hear about me, they (cringe/bow low before me) and they obey me.
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
They are no longer courageous, and from their forts [where they were hiding] they come [to me] trembling.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
Yahweh is alive! Praise the one who is like an [overhanging] rock [MET] [under which I am safe] Exalt the God who saves me!
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
He enables me to get revenge on my enemies; he causes me to defeat nations and to rule over them,
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
and he rescues me from my enemies. He has lifted me up high so that violent men could not reach me [and harm me].
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
So I praise him [and I tell] the nations [the great things that he has done].
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
He has enabled me, his king, to powerfully defeat my enemies; he faithfully loves me, David, the one he has chosen [to be king], and he will faithfully love my descendants forever.
