< Psaltaren 18 >
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
To the chief music-maker. Of the servant of the Lord, of David, who said the words of this song to the Lord on the day when the Lord made him free from the hand of all his haters, and from the hand of Saul; and he said, I will give you my love, O Lord, my strength.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
The Lord is my Rock, my walled town, and my saviour; my God, my Rock, in him will I put my faith; my breastplate, and the horn of my salvation, and my high tower.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
I will send up my cry to the Lord, who is to be praised; so will I be made safe from those who are against me.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
The cords of death were round me, and the seas of evil put me in fear.
5 Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol )
The cords of hell were round me: the nets of death came on me. (Sheol )
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
In my trouble my voice went up to the Lord, and my cry to my God: my voice came to his hearing in his holy Temple, and my prayer came before him, even into his ears.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Then trouble and shock came on the earth; and the bases of the mountains were moved and shaking, because he was angry.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
There went up a smoke from his nose, and a fire of destruction from his mouth: flames were lighted by it.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
The heavens were bent, so that he might come down; and it was dark under his feet.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
And he went in flight through the air, seated on a storm-cloud: going quickly on the wings of the wind.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
He made the dark his secret place; his tent round him was the dark waters and thick clouds of the skies.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Before his shining light his dark clouds went past, raining ice and fire.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
The Lord made thunder in the heavens, and the voice of the Highest was sounding out: a rain of ice and fire.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
He sent out his arrows, driving them in all directions; by his flames of fire they were troubled.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Then the deep beds of the waters were seen, and the bases of the world were uncovered, because of your words of wrath, O Lord, because of the breath from your mouth.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
He sent from on high, he took me, pulling me out of great waters.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
He made me free from my strong hater, and from those who were against me, because they were stronger than I.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
They came on me in the day of my trouble; but the Lord was my support.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
He took me out into a wide place; he was my saviour because he had delight in me.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
The Lord gives me the reward of my righteousness, because my hands are clean before him.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
For I have kept the ways of the Lord; I have not been turned away in sin from my God.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
For all his decisions were before me, and I did not put away his laws from me.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
And I was upright before him, and I kept myself from sin.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Because of this the Lord has given me the reward of my righteousness, because my hands are clean in his eyes.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
On him who has mercy you will have mercy; to the upright you will be upright;
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
He who is holy will see that you are holy; but to the man whose way is not straight you will be a hard judge.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
For you are the saviour of those who are in trouble; but eyes full of pride will be made low.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
You, O Lord, will be my light; by you, my God, the dark will be made bright for me.
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
By your help I have made a way through the wall which was shutting me in; by the help of my God I have gone over a wall.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
As for God, his way is completely good; the word of the Lord is tested; he is a breastplate for all those who put their faith in him.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
For who is God but the Lord? or who is a Rock but our God?
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
God puts a strong band about me, guiding me in a straight way.
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
He makes my feet like roes' feet, and puts me on high places.
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
He makes my hands expert in war, so that a bow of brass is bent by my arms.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
You have given me the breastplate of your salvation: your right hand has been my support, and your mercy has made me great.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
You have made my steps wide under me, so that my feet are kept from slipping.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
I go after my haters and overtake them; not turning back till they are all overcome.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
I will give them wounds, so that they are not able to get up: they are stretched under my feet.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
For I have been armed by you with strength for the fight: you have made low under me those who come out against me.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
By you their backs are turned in flight, so that my haters are cut off.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
They were crying out, but there was no one to come to their help: even to the Lord, but he gave them no answer.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Then they were crushed as small as dust before the wind; they were drained out like the waste of the streets.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
You have made me free from the fightings of the people; you have made me the head of the nations: a people of whom I had no knowledge will be my servants.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
From the time when my name comes to their ears they will be ruled by me: men of other countries will, with false hearts, put themselves under my authority.
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
They will be wasting away, they will come out of their secret places shaking with fear.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
The Lord is living; praise be to my Rock, and let the God of my salvation be honoured.
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
It is God who sends punishment on my haters, and puts peoples under my rule.
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
He makes me free from my haters; I am lifted up over those who come up against me: you have made me free from the violent man.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
Because of this I will give you praise, O Lord, among the nations, and will make a song of praise to your name.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Great salvation does he give to his king; he has mercy on the king of his selection, David, and on his seed for ever.