Psaltaren 17
1 En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.
Hear the right, O LORD, attend to my cry, give ear to my prayer, that goes not out of feigned lips.
2 Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.
Let my sentence come forth from your presence; let your eyes behold the things that are equal.
3 Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.
You have proved my heart; you have visited me in the night; you have tried me, and shall find nothing; I am purposed that my mouth shall not transgress.
4 Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.
Concerning the works of men, by the word of your lips I have kept me from the paths of the destroyer.
5 Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.
Hold up my goings in your paths, that my footsteps slip not.
6 Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.
I have called on you, for you will hear me, O God: incline your ear to me, and hear my speech.
7 Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.
Show your marvelous loving kindness, O you that save by your right hand them which put their trust in you from those that rise up against them.
8 Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga
Keep me as the apple of the eye, hide me under the shadow of your wings,
9 för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.
From the wicked that oppress me, from my deadly enemies, who compass me about.
10 Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.
They are enclosed in their own fat: with their mouth they speak proudly.
11 Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.
They have now compassed us in our steps: they have set their eyes bowing down to the earth;
12 Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.
Like as a lion that is greedy of his prey, and as it were a young lion lurking in secret places.
13 Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,
Arise, O LORD, disappoint him, cast him down: deliver my soul from the wicked, which is your sword:
14 ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.
From men which are your hand, O LORD, from men of the world, which have their portion in this life, and whose belly you fill with your hid treasure: they are full of children, and leave the rest of their substance to their babes.
15 Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.
As for me, I will behold your face in righteousness: I shall be satisfied, when I awake, with your likeness.
