< Psaltaren 16 >
1 En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.
Davut'un Miktamı Koru beni, ey Tanrı, Çünkü sana sığınıyorum.
2 Jag säger till HERREN: "Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;
RAB'be dedim ki, “Efendim sensin. Senden öte mutluluk yok benim için.”
3 de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag."
Ülkedeki kutsallara gelince, Soyludur onlar, biricik zevkim onlardır.
4 Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.
Başka ilahların ardınca koşanların derdi artacak. Onların kan sunularını dökmeyeceğim, Adlarını ağzıma almayacağım.
5 HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.
Benim payıma, Benim kâseme düşen sensin, ya RAB; Yaşamım senin ellerinde.
6 En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.
Payıma ne güzel yerler düştü, Ne harika bir mirasım var!
7 Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.
Övgüler sunarım bana öğüt veren RAB'be, Geceleri bile vicdanım uyarır beni.
8 Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.
Gözümü RAB'den ayırmam, Sağımda durduğu için sarsılmam.
9 Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.
Bu nedenle içim sevinç dolu, yüreğim coşuyor, Bedenim güven içinde.
10 Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven. (Sheol )
Çünkü sen beni ölüler diyarına terk etmezsin, Sadık kulunun çürümesine izin vermezsin. (Sheol )
11 Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.
Yaşam yolunu bana bildirirsin. Bol sevinç vardır senin huzurunda, Sağ elinden mutluluk eksilmez.