< Psaltaren 149 >
1 Halleluja! Sjungen till HERRENS ära en ny sång, hans lov i de frommas församling.
Hemdusana! Perwerdigargha atap yéngi bir naxshini oqunglar; Mömin bendilerning jamaitide Uning medhiyisini éytinglar!
2 Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde sig över sin konung.
Israil öz Yaratquchisidin shadlansun; Zion oghulliri öz Padishahidin xush bolghay!
3 Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.
Ular Uning namini ussul bilen medhiyilisun; Uninggha küylerni dap hem chiltargha tengshep éytsun!
4 Ty HERREN har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.
Chünki Perwerdigar Öz xelqidin söyüner; U yawash möminlerni nijatliq bilen bézeydu;
5 De fromma fröjde sig och give honom ära, de juble på sina läger.
Uning mömin bendiliri shan-sherepte rohlinip shad bolghay, Orunlirida yétip shad awazini yangratqay!
6 Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand,
Aghzida Tengrige yüksek medhiyiliri bolsun, Qollirida qosh bisliq qilich tutulsun;
7 för att utkräva hämnd på hedningarna och hemsöka folken med tuktan,
Shuning bilen ular eller üstidin qisas, Xelqlerge jaza beja yürgüzidu;
8 för att binda deras konungar med kedjor och deras ädlingar med järnbojor,
Ellerning padishahlirini zenjirler bilen, Aqsöngeklirini tömür kishenliri bilen baghlaydu;
9 för att utföra på dem den dom som är skriven. En härlighet bliver det för alla hans fromma. Halleluja!
Ularning üstige pütülgen hökümni beja keltüridu — Uning barliq mömin bendiliri mushu sherepke nésip bolidu! Hemdusana!