Psaltaren 147
1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
alleluia Aggei et Zacchariae laudate Dominum quoniam bonum psalmus Deo nostro sit iucunda decoraque; laudatio
2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
aedificans Hierusalem Dominus dispersiones Israhel congregabit
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
qui sanat contritos corde et alligat contritiones illorum
4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
qui numerat multitudinem stellarum et omnibus eis nomina vocans
5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
magnus Dominus noster et magna virtus eius et sapientiae eius non est numerus
6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
suscipiens mansuetos Dominus humilians autem peccatores usque ad terram
7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
praecinite Domino in confessione psallite Deo nostro in cithara
8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
qui operit caelum nubibus et parat terrae pluviam qui producit in montibus faenum et herbam servituti hominum
9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
et dat iumentis escam ipsorum et pullis corvorum invocantibus eum
10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
non in fortitudine equi voluntatem habebit nec in tibiis viri beneplacitum erit ei
11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
beneplacitum est Domino super timentes eum et in eis qui sperant super misericordia eius
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
alleluia lauda Hierusalem Dominum lauda Deum tuum Sion
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
quoniam confortavit seras portarum tuarum benedixit filiis tuis in te
14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
qui posuit fines tuos pacem et adipe frumenti satiat te
15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
qui emittit eloquium suum terrae velociter currit sermo eius
16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
qui dat nivem sicut lanam nebulam sicut cinerem spargit
17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
mittit cristallum suum sicut buccellas ante faciem frigoris eius quis sustinebit
18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
emittet verbum suum et liquefaciet ea flabit spiritus eius et fluent aquae
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
qui adnuntiat verbum suum Iacob iustitias et iudicia sua Israhel
20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
non fecit taliter omni nationi et iudicia sua non manifestavit eis
