Psaltaren 147
1 Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
Alleluia — Louez Yahweh, car il est bon de célébrer notre Dieu, car il est doux, il est bienséant de le louer.
2 HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
Yahweh rebâtit Jérusalem, il rassemble les dispersés d’Israël.
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
Il guérit ceux qui ont le cœur brisé, et il panse leurs blessures.
4 Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
Il compte le nombre des étoiles, il les appelle toutes par leur nom.
5 Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
Notre Seigneur est grand, et sa force est infinie, et son intelligence n’a pas de limites.
6 HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
Yahweh vient en aide aux humbles, il abaisse les méchants jusqu’à terre.
7 Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
Chantez à Yahweh un cantique d’actions de grâces; célébrez notre Dieu sur la harpe!
8 honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
Il couvre les cieux de nuages, et prépare la pluie pour la terre; il fait croître l’herbe sur les montagnes.
9 honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
Il donne la nourriture au bétail, aux petits du corbeau qui crient vers lui.
10 Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
Ce n’est pas dans la vigueur du cheval qu’il se complaît, ni dans les jambes de l’homme qu’il met son plaisir;
11 HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
Yahweh met son plaisir en ceux qui le craignent, en ceux qui espèrent en sa bonté.
12 Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
Jérusalem, célèbre Yahweh; Sion, loue ton Dieu.
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
Car il affermit les verrous de tes portes, il bénit tes fils au milieu de toi;
14 Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
il assure la paix à tes frontières, il te rassasie de la fleur du froment.
15 Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
Il envoie ses ordres à la terre; sa parole court avec vitesse.
16 Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
Il fait tomber la neige comme de la laine, il répand le givre comme de la cendre.
17 Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
Il jette ses glaçons par morceaux: qui peut tenir devant ses frimas?
18 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
Il envoie sa parole, et il les fond; il fait souffler son vent, et les eaux coulent.
19 Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
C’est lui qui a révélé sa parole à Jacob, ses lois et ses ordonnances à Israël.
20 Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
Il n’a pas fait de même pour toutes les autres nations; elles ne connaissent pas ses ordonnances. Alleluia!
