Psaltaren 146

1 Halleluja! Lova HERREN, min själ.

EN i kapina Ieowa!

2 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

I pan kapina Ieowa arain ai maur, i pan kauleki pjalm akan on ai Kot arain maur i.

3 Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.

Der kaporoporeki jaupeidi kan, pwe irail aramaj o jota kak jauaja.

4 Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.

Pwe nen en aramaj udan a pan kokola, o a pan pur on wiala pwel, i rah ota a jolar kak madamadaua meakot.

5 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,

Meid pai me jauaj parail Kot en Iakop, me kin kaporoporeki Ieowa a Kot.

6 till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,

Me kotin kapikadar lan o jappa, o madau, o audeparail karoj, me kin melel potopot eta.

7 som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,

Me kotin jauaja pun en me lodi on kalokolok mal, me kamana me men manadar. Ieowa kin kotin lapwada me jalidi kan.

8 HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,

Ieowa kin kotin kapad pajan maj en me majkun akan. Ieowa kin kotin kainjenemaula me mauk; Ieowa kin kotin pok on me pun kan.

9 HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.

Ieowa kin kotin jinjila men wai kan, o jauaja me japoupou o li odi kan, ap kotin kawela al en me doo jan Kot akan.

10 HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!

Ieowa iei Nanmarki joutuk, om Kot Jion kokolata. Aleluia!