< Psaltaren 146 >

1 Halleluja! Lova HERREN, min själ.
Angraeng to pakoeh ah. Aw ka hinghaih, Angraeng to pakoeh ah.
2 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
Ka hing thung Angraeng to ka pakoeh han; ka hing thung boih ka Sithaw pakoehhaih laa to ka sak han.
3 Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.
long angraengnawk to oep hmah, kami doeh oep hmah; nihcae mah abomh o thai mak ai.
4 Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.
Nihcae loe duek naah long ah ni amlaem o let; to naah nihcae poekhaihnawk boih to anghmat.
5 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,
Jakob ih Sithaw to bomkung ah suem kami, a oephaih to angmah ih Angraeng Sithaw khaeah suem kami loe tahamhoih,
6 till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,
Anih mah ni long hoi van, tuipui hoi athung ah kaom hmuennawk boih to sak; anih loe dungzan khoek to oepthoh;
7 som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,
pacaekthlaek ih kaminawk to toenghaih hoiah lok a caek; zok amthlam kaminawk to buh a paek. Angraeng mah ni thongkrah kaminawk to loisak.
8 HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,
Angraeng mah mikmaengnawk to mik amtuengsak moe, poek pahnaem kaminawk to tapom tahang; katoeng kaminawk to Angraeng mah palung.
9 HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.
Angraeng mah angvinnawk to toep moe, ampa tawn ai kami hoi lamhmainawk to pacah; toe kasae kaminawk ih loklam loe buenglueng tamlet ah ohsak.
10 HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!
Angraeng loe dungzan khoek to Angraeng ah om tih; Aw Zion, na Sithaw mah adungnawk boih khoek to uk tih. Angraeng to saphaw oh.

< Psaltaren 146 >