Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
De David. Béni soit l’Eternel, mon rocher, qui a exercé mes mains au combat, mes doigts à l’art de la guerre!
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
Il est mon bienfaiteur et mon rempart, ma forteresse et ma sauvegarde; il est mon bouclier, et en lui je m’abrite: il soumet les nations à mon pouvoir.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
Seigneur, qu’est-ce que l’homme, que tu t’en soucies? le fils de l’homme que tu tiennes compte de lui?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
L’Homme ressemble à un souffle, ses jours sont comme une ombre qui passe.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
Seigneur, incline tes cieux et descends, effleure les montagnes, afin qu’elles s’enveloppent de fumée.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Fais briller des éclairs et disperse-les, mes ennemis, lance tes flèches et jette le trouble parmi eux.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Etends les mains du haut des cieux, arrache-moi au danger, sauve-moi des flots puissants, du pouvoir des fils de l’étranger,
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
dont la bouche profère la fausseté, et dont la droite est une droite mensongère.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
Je veux, ô Dieu, te chanter un cantique nouveau, te célébrer sur le luth à dix cordes,
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
toi qui donnes la victoire aux rois, qui délivres David, ton serviteur, du glaive meurtrier.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Arrache-moi au danger, sauve-moi du pouvoir des fils de l’étranger, dont la bouche profère la fausseté, et dont la droite est une droite mensongère.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
Grâce à toi, nos fils sont comme des plants, qui poussent grandement dans leur jeune âge, nos filles comme des colonnes d’angle, sculptées sur le modèle du palais;
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
nos greniers, bien garnis, regorgent de provisions de toute sorte; nos brebis se multiplient par milliers et par myriades dans nos campagnes;
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
nos bêtes de somme sont lourdement chargées: point d’irruption du dehors, point d’exil forcé, nul cri d’alarme sur nos places publiques!
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Heureux le peuple qui jouit d’un tel sort! Heureux le peuple qui reconnaît l’Eternel comme son Dieu!
