< Psaltaren 144 >
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
De David. Béni soit Yahweh, mon rocher, qui a dressé mes mains au combat, et mes doigts à la guerre,
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
mon bienfaiteur et ma forteresse, ma haute retraite et mon libérateur, mon bouclier, celui qui est mon refuge, qui range mon peuple sous moi!
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
Yahweh, qu’est-ce que l’homme pour que tu le connaisses, le fils de l’homme, pour que tu prennes garde à lui?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
L’homme est semblable à un souffle, ses jours sont comme l’ombre qui passe.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
Yahweh, abaisse tes cieux et descends; touche les montagnes, et qu’elles s’embrasent;
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
fais briller les éclairs, et disperse les ennemis; lance tes flèches, et mets-les en déroute.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Etends tes mains d’en haut, délivre-moi et sauve-moi des grandes eaux, de la main des fils de l’étranger,
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
dont la bouche profère le mensonge, et dont la droite est une droite parjure.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
O Dieu, je te chanterai un cantique nouveau, je te célébrerai sur le luth à dix cordes.
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
Toi qui donnes aux rois la victoire, qui sauves du glaive meurtrier David, ton serviteur,
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
délivre-moi et sauve-moi de la main des fils de l’étranger, dont la bouche profère le mensonge, et dont la droite est une droite parjure.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
Que nos fils, comme des plants vigoureux, grandissent en leur jeunesse! Que nos filles soient comme les colonnes angulaires, sculptées à la façon de celles d’un temple!
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Que nos greniers soient remplis, et regorgent de toutes sortes de provisions! Que nos brebis, dans nos pâturages, se multiplient par milliers et par myriades!
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
Que nos génisses soient fécondes! Qu’il n’y ait dans nos murs ni brèche, ni reddition! Ni cri d’alarme dans nos places publiques!
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Heureux le peuple qui jouit de ces biens! Heureux le peuple dont Yahweh est le Dieu!