Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
Blessed be the LORD, my rock, Who teacheth my hands to war, And my fingers to fight!
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
He who is my loving-kindness and my fortress; My high tower and my deliverer, My shield, and he in whom I trust; Who subdueth peoples under me.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
LORD, what is man, that thou art mindful of him, Or the son of man, that thou makest account of him?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
Man is like a vapor; His day is like a shadow that passeth away.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
Bow thy heavens, O LORD! and come down; Touch the mountains, so that they shall smoke!
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Cast forth lightnings, and scatter them; Shoot forth thine arrows, and destroy them!
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Send forth thine hand from above; Rescue and save me from deep waters; From the hands of aliens,
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Whose mouth uttereth deceit, And whose right hand is a right hand of falsehood!
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
I will sing to thee a new song, O God! Upon a ten-stringed psaltery will I sing praise to thee;
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
To thee, who givest salvation to kings, Who deliverest David, thy servant, from the destructive sword!
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Rescue and deliver me from the hands of aliens, Whose mouth uttereth deceit, And whose right hand is a right hand of falsehood!
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
That our sons may be as plants, Grown up in their youth; Our daughters as corner-pillars, Hewn like those of a palace!
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
That our garners may be full, Affording all kinds of store; That our sheep may bring forth thousands And ten thousands in our streets.
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
That our cattle may be fruitful; That there be no breaking in, or going out; And no outcry in our streets.
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Happy the people that is in such a state! Yea, happy the people whose God is Jehovah!
